United States or Heard Island and McDonald Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men med korta mellanrum stannade de som ett kommando och kysstes. Stellan tänkte farbror Ekenström. hade det gått till! Det var han ruinerat sig och kommit i olycka, genom att kyssas, till dess det svindlade för ögonen och törsten brände som en eld i strupen, törsten efter kvinnoläppar. Och skulle det med honom själv. Han rös i känslan av undergångens brännheta lycka.

Han tyckte sig i ett enda slag ha sett rakt in i sin fars allra innersta. Det var vidrigt! Nu satt han där inne och läste Morgondrömmen. Hans far, en gammal man fyrtifem, fyrtisex år, satt nu och läste dikten med samma känslor, som han själv gjort, med bultande hjärta, med pulsarna trummande mot tinningarna, med en brännande törst i strupen... Det var vidrigt! Hans egen far!

»Den kommer.» »Jag vet inte. Ibland tror jag det sjelf; ibland inte. Ibland tycker jag det käns som skulle den komma, ifall lifvet en gång satte mig knifven för strupen och tvang mig att spänna alla nerver an. Men ibland förefaller det mig som om det inte skulle nytta. Jag skulle inte anse det mödan värdt, jag skulle böja hufvudet tillbaka med ett smil och sjunka

Han hade ingenting att säga. Varulven steg fram och räckte honom handen. Såg ni mig? frågade han. Men rösten var tjock, han måste klara strupen med en hostning och upprepade: Såg ni mig? Ja, sade Abraham. Varulven kastade en hastig blick upp mot sovkammarens fönster. Ja, jag såg också er. Och i samma andetag fortsatte han: Jag har vistats ett par dagar i jaktstugan. Inkognito.

Men när samme tjänare kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig. föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, skall jag betala dig. Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.

Aposteln sade: Det vet jag, Björner har redan fått tillsägelse att göra i ordning papperna. Det är därför, jag bett herrarna komma hit. Vi måste fatta vårt beslut. Han jämkade den stora högen blåa kriaböcker, som låg framför honom, klarade strupen och sade: Men först måste jag redogöra för mina motiv. Det behövs inte, mumlade Larsson, som oupphörligt strök sig över det långa, smala ansiktet.

Emmi skulle också skrattat, om hon icke varit sorgsen och haft en sådan kväfvande känsla i strupen. Hon förundrade sig där hon satt öfver att hon i morse icke påmint sig ett medel mot sömnen, som hon ofta begagnat sig af, nämligen att med en nål sticka och skrapa sina armar. Däraf hade nu uppstått hela denna stora, ohjälpliga olycka, som skulle ödelägga hela hennes lif.

Derför torkade hon genast bort tårarne, fort de sipprade fram, och drack vatten, att hon fick den qväfvande känslan bort från strupen. Likväl visste hon, att det aldrig skulle bli en glad stund i deras hem, om inte modren skulle komma tillbaka frisk.

Vem skulle hon ty sig till när det blev för lett och långdraget alltsammans? Det var väl första gången han gjorde stick i stäv mot mors vilja och i lönn. Mor i Sutre började gråta. Hon märkte det inte genast, eftersom svetten redan sved i ögonen. Men småningom kändes det i strupen och käken och bröstet, till sist mest i bröstet.

Maglena blef med ens förunderligt stark och modig. I jämförelse med huru hon haft det där nere, tu man hand med björnen, kände hon sig här uppe, med Ante invid sig, nästan trygg och skyddad. Denna känsla återgaf henne krafterna och satte lif i hennes lemmar och ljud i strupen. Hon hade hört att man kunde skrämma björnen genom skrik och olåt och ett morskt uppträdande.