United States or American Samoa ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bella lofvade skrifva en gång i veckan, men hon kunde ej förmå Hanna att lofva detsamma. Och Hannas afskedskyss var så sval, hennes blick så förströdd, att Bella kände bittra tårar stiga upp i halsen. Men hon sväljde dem med en sträng förebråelse mot sig sjelf: stackars Hanna, hur skulle hon nu kunna tänka på mig? Tåget rullade bort, och Bella fick ej ens en afskedsblick ur kupéfönstret.
Om nordens skönhet var hans sång, Hur glad dess himmel är, Hur dagen glömmer, natten lång, Att gå till hvila där; Hur skuggan där är djup och rik Inunder björk och al, Hur guldbestrålad hvarje vik Och hvarje bölja sval. Hur ljuft, oändligt ljuft, det är Att äga där en vän, Hur troheten är hemfödd där Och längtar dit igen.
Där är alltså stugan låt oss då sitta ned han talade högt med sig själv som till en kamrat låt oss sätta oss här i skuggan vad är det jag har hört om honom vad har jag då hört? Han kände på sin panna, den var fuktig av svett fast vinden var sval. Nu går snart solen ner nu snart går den ner! Å, jag kan förstå att man blir en sådan om man växer upp här! här är så vackert att här bor sannerligen Gud!
Ren med mattad sång i skogen kallar Fågeln hem sin maka, träden hviska Tysta afskedssuckar blott åt vinden, Och ur luftens rymder, trött att irra, Sjunker sval på blomsterbäddar daggen. Dmitri, frid vill jord och himmel äga, Hvarför stormar utan ro ditt hjärta?"
Det var en sval och glättig kyss, och han tänkte icke på den utan på det, som hade hänt, men som han ville glömma. Du har ett så vackert sätt att säga mitt namn, barn lilla, började han, en så lustig främmande brytning. Du gjorde mig glad igen där inne i sovstugan. Och det gyllene danska håret, vad jag älskar det! Du är så mjuk som en lindbuske, jungfru Lindelöv.
Låt oss invänta den stunden och då språka bort en sval vinterdag med varann. Ålderdomen är livets skönhet och krona. Låt oss längta efter att bli gamla. Du har alltid gent till fagra talesätt, Magnus. Vad lönar det att söka förklara sig inför två så unga människor. Du skulle inte höra på mig, inte förstå mig, om jag ännu en gång både dig att lämna oss.
EUBULOS. Blir skruden tung, o konung? Du är yngre, du, Än Ajas, när han bar den, och din styrka är Ännu ej återkommen. TEKMESSA. Ack, din kind är sval, Min älskling, stel och kylig är din hand också, Af hafvets köld förlamad. EURYSAKES. Snart, o moder, snart Skall glädjen ge mig krafter åter.
Då kom han närmare och höjde armen med ett grymt leende. Du ursäktar väl att jag slår sönder dig, sade han, det är min lilla gudstjänst, min vän Nu var han borta där stod Davids far hans hjärna klarnade, en bölja av tacksamhet sköljde sval och befriande inuti Davids heta kropp.
Det är så lätt man rörs och andas ren; Ej mer en brännhet sol med stupadt sken! Af sommardagen finns ej öfrigt mer Än västerns glans, som genom lunden ser, Och vindens fläkt, som, redan matt och sval, Skall domna snart på blomstren i vår dal. Blott du, den silfverklara kvällens vän, O talltrast, bryter nejdens tystnad än!
Saken är den, att naturvyerna blott skola utgöra en bakgrund; den i en sval, klar skala stämda fonden för det lilla dramat. Den artistiska beräkningen på denna punkt har förverkligats med känslig och säker hand.