United States or Russia ? Vote for the TOP Country of the Week !


...Greta satt i soffhörnet närmast brasan, och Hall satt bredvid henne med en stor portfölj i knäet, ur vilken han tog fram fotografier, etsningar och gravyrer. Greta tog den ena efter den andra och betraktade dem tyst och förströdd vid skenet från lampans orangefärgade spetsskärm. Framför dem stod ett litet bord med en flaska curaçao och en ask cigarretter.

Endast värden hörde förströdd , han tyckte alls icke om den vändning sakerna tagit. Slutligen, för att slut scenen, föreslog han litet musik vid pianot. En af kassörerna spelade ett potpourri, och derefter satte sig Herr Adolf till pianot. Det bullersamma sällskapet, som skrattat högt under potpourrimusiken, tystnade, hans veka, känslofulla röst liksom bad om sympati.

Han hade suttit och hört henne med blekt, förstört ansikte, nästan förströdd. Nu röck han till och såg henne. Lisa, får jag följa med dig hem och höra och du berättar detta för mig. Han hade bara en biavsikt med förslaget, och hon tycktes ana den. Du får inte komma upp mitt rum, nej, jag vill inte.

Salik tog Alhejdis slutna hand och sade förströdd: "Icke äro dina sår väl farliga. Snart skall du åter uppblomstra. Jag rider nu hem förut".

Jag undrar just om det är hon. Nu ringde klockan och alla klasserna samlades till bön. Bella hörde alls icke och hennes ögon drogos allt emellanåt till den nya kamraten, som hon såg stå der med ett nästan dystert uttryck i ögonen. Under loppet af timmen, när betygen granskades och lexorna bestämdes, var Bella mycket förströdd.

Häradshöfdingen var förtjust, han beundrade allt hvad han såg. Hon nickade förströdd och steg med sina spetsiga, högklackade skor försiktigt tufvorna mellan de mossiga stammarne. »Jag har aldrig sett en vackrare naturlig park eller något präktigt, som de kolossala mossbeklädda stammarne häromkringutropade han. »Och källan här, hör du hur den porlar och sjunger och hviskar?

När femte klassen dagen derpå kom till gymnastiken fann den sin unga hurtiga lärarinna mot vanligheten allvarsam och förströdd. Hon ordnade öfningarne, kommenderade och rättade som förut, men det skedde nästan mekaniskt, och man såg, att tankarne voro långt borta. Ett par gånger glömde hon gifva det väntade tecknet, eller förvexlade namnen de olika rörelserna. Men ingen nändes skratta.

Nu kunde de icke undgå att märka, att hon var mindre tillmötesgående, än förut; hon hade icke tid med allehanda onödiga upptåg; hon mottog icke alltid deras inbjudningar och var ofta förströdd under deras betydelselösa pladder.

Redan i maj kommo de tillbaka från staden. Nu var studenten förströdd och såg förnäm ut, de första dagarne var det som om han skämts för sin forna vänskap med den lilla tjänstflickan. Hon å sin sida höll sig undan, de vackra blå ögonen sågo sällan upp. Hon såg »död» ut, sade unga fröken, ansiktet stod liksom stilla henne.

Den gamle herrn såg upp från sin tidning, gav gossen en förströdd och likgiltig blick och fortsatte sin läsning. Sven trodde, att han inte hade hört och upprepade för tydlighetens skull: »Jag ska' klippa mitt hår, jag inte ser ut som en flickaMen den gamle herrn förskansade sig bakom sin tidning och mumlade någonting, som föranledde mamma att tysta sin lille klimp.