Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Från de kringströdda gårdarna hördes skriket av svin, som kvinnorna höllo att slakta. Tung rök steg långt borta, och en lukt av bränt mötte honom med vinden. Detta måste vara svearnas land, sade han, där valor och besvärjare utan uppehåll fylla offerbollarna med blod. Svearna kunna icke leva utan att offra och tro.

Tag nu likväl spjutet som står vid hans huvudgärd och vattenkruset; och låt oss sedan vår väg. Och David tog spjutet och vattenkruset från Sauls huvudgärd, och sedan gingo de sin väg. Men ingen såg eller märkte det eller ens vaknade, utan allasammans sovo; ty HERREN hade låtit en tung sömn falla över dem.

De tre herrarnas båda fruar voro landet. Herr Grenholm hade ett gråsprängt romerskt patricierhuvud en något tung kropp. Doktor Rehn var en ännu smärt och välväxt herre omkring femtio år.

Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes. lät HERREN Gud en tung sömn falla mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen. sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött.

När han med qvällen hädan går, Vid vännens flykt igen en tår Uppå den spädas kind sig röjer; Den förra, knappast född, vardt all; Men denna sväller tung och kall Och natten om den dröjer. qvinnan ock har sin lott Af lifvets håfvor tåren blott; Den föds af fröjd, den föds af smärta. Men fröjdens skymtar och förgår, Och den allena återstår, Som ammas af ett krossadt hjerta.

Lat och lurig, tung av söta dofter drog vinden från västan till östan motande framför sig en maklig, vitullig skock. Det var morgon, det var högsommar, det var Saradagen.

Det kom med jämna mellanslag som när en sjuk jämrar sig det yttersta. Men det var inte jämmer i låten, det var mera som en skarp, klar, utdragen vissling. En vissling, som när gladan seglar lik ett svart flarn högt uppe i himmelskupan. Kärran var svart, kistan eller huven var svart, hästen var svart. En gammal svart häst, gammal som vita Jacobina men tung med tjugu vintrars snötyngd i hovarna.

I detsamma spelade musiken upp och det blef en viss oro i goss- och flicklägren. Lilli blef först uppbjuden och snart sväfvade par efter par utåt det blanka golfvet. Hanna såg med undran. Hon kunde ej finna något nöjsamt i att tyst och förnämt snurra omkring med vildfrämmande menniskor. Nog förstod hon, att var man riktigt glad , var dansen ett nöje, den var icke något ondt i och för sig sjelf. Men såsom det här gick till! Här såg det ut, som om man dansade för att uppfylla en tung pligt. Intet skämt och skratt, inga glada miner, blott ett djupt allvar å ena sidan och en stel värdighet å den andra. Kunde de ej taga i ring, finge alla vara med, i

Min arm var en gång tung och stark; Nu är den mer ej , Sen vintern om jag ätit bark Och druckit vatten . Ifall min tjänst jag bytte om Och bättre för mig såg, Jag kanske till en herre kom, Som hade bröd af råg. Kanske i närmsta stad jag fann En lön för tro och flit. Jag tänker ofta och kan Dock icke längta dit. Står fjället där med löfprydd topp Och ser i sjön sin bild?

En skulle väl aldrig hört tals om att en karl trettonde året skulle kunna ge sig att , ge sig att ! Nej inte om han också gått en hel vinterdag utan mat, släpat småsyskon i en tung kälke, ängslat sig för hvad han bragt dem in uti.