United States or Belize ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ja, klagoropen ljuda runtom i Moabs land; till Eglaim når dess jämmer och till Beer-Elim dess jämmer. Dimons vatten äro fulla av blod. Ja, ännu något mer skall jag låta komma över Dimon; ett lejon över Moabs räddade, över det som bliver kvar av landet.
»Så» det kom under snyftningar »så gick husbond upp till...» resten hördes icke. Lasses tårar flöto allt ymnigare; man kunde icke höra något för bara gråt och jämmer. Han anropade Gud hvart ögonblick och åbäkade sig, som om vettet varit på väg att lämna honom.
Och dock vi måste, Herre vred, För dina fötter falla ned Och dig i straffet vörda; Att det, fast upp till randen fylldt, Är mindre dock, än vi förskyllt, Det lägger sten på börda. Omkring oss se vi kval och nöd, Ett bittert lif, en hopplös död, Allt jämmer, ängslan, fara; Och se vi i vårt eget bröst, Då skönjas där, för frid och tröst, Dödssynder uppenbara.
Död han synts mig och stel; dock nu, då jag rörde hans hufvud, Väcktes ur dvalan han upp af smärtor och öppnade ögat, Stirrade häpen och kved och talte och ropte i växling. Ej förstod jag hans ord, men hans jämmer och plåga förstod jag, Rörd i mitt sinne att se, hur han, öfvergifven af alla, Låg i sin dödsstund där, då likväl han som människa föddes.
Så tveken ej i valet, kasten modigt af Eröfrarns ok och hyllen såsom herre den, Som födseln ärnat spiran. FOLKET. Gamle man, för oss Är konung den, som väldet har, som äger makt Att straffa och belöna. Tänkte du som vi, Du vore icke fånge nu och hotades Med död och jämmer. EUBULOS. Usla mänskohärlighet!
Men, som sagdt, dom är väl snart här, bå' ungar och get." Barnen vandrade sålunda iväg utan att oroas af förföljare. Men där blef dock, under dagens lopp, en gråt och en jämmer på småstintorna, Brita-Cajsa och Anna-Märta. De gräto icke för att de fröso så att näsa och händer voro rågklintsblå på dem, och tårna så frusna, att de inte kunde stå på fötterna. Nej, de jämrade sig och gräto i hunger.
Men Israels barn suckade över sin träldom och klagade; och deras rop över träldomen steg upp till Gud. Och Gud hörde deras jämmer, och Gud tänkte på sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. Och Gud såg till Israels barn, och Gud lät sig vårda om dem. Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan. Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.
Ej är det mig tungt, ej känns det mig svårt Att skiljas från detta elände; Om Gud ej af kärlek pröfvat mig hårdt, Kanske jag det bittrare kände. Och har jag väl lidit allena? Är jorden ej full af jämmer och tvång? Ack, ängslan och kamp de drabba en gång, Om fort eller sent, Den andra såväl som den ena. Ej var jag den första, som korset här bar, Och blifver ej heller den siste; Jag, syndare!
Gör jorden till din boning, O Gud, som först hon var, Låt gälla den försoning, Din Son oss vunnit har! Då skall hon bättre blomma Och bättre frukter ge, Då skall ock här den fromma Ej mer blott jämmer se. N:o 314. Sommaren. Din klara sol, o Fader vår, Vidt öfver ond och god uppgår, Gör luften mild och dagen ljus Och klär i fägring jordens grus.
Ve dig, Ariel, Ariel, du stad, där David slog upp sitt läger! Läggen år till år och låten högtiderna fullborda sitt kretslopp, så skall jag bringa Ariel i trångmål; jämmer skall följa på jämmer, och då bliver det för mig ett verkligt Ariel. Jag skall slå läger runt omkring dig och omsluta dig med vallar och resa upp bålverk emot dig.