United States or Micronesia ? Vote for the TOP Country of the Week !


De sleto upp nävertaken, välte omkull stolparna och höggo i stycken belätena, både asagudarnas och Jesu moders. Hästarna skrapade med hovarna sönderslagna gudar, och till spillrorna talade han föraktets ord. De kommo lika långsamt som fordom, han förhand tänkte ut vad han borde säga, men nu flöto de rätt fram ur hans själ, och i sin högtidliga långsamhet ljödo de som en bön.

Borta från parkrestaurangen spelades en vals: Donauwellen. Stellan såg sig omkring, madernas lätta vårmolnsdimmor, stjärnorna, som flöto i vattnet. Han kände gungningen i brons järnkonstruktion, hörde valsens toner borta från parken... Och plötsligen andades han ett djupt, djupt andetag. Det kom en underlig ro och styrka över honom.

Polisen kastade en blick Anna-Lisa och sade han: Hon har fastnat med foten. Det är just vad jag sa för en halvtimme sen, sade den äldre herrn, men det var ingen som trodde mej. I detsamma kom två kompanier av Göta garde tågande fram genom Arsenalsgatan. De hade varit marsch och hade musik med sig. Trummorna smattrade och tonerna av musiken flöto ut över lindarna i Kungsträdgården.

Den låga och stora källarsalen var för tillfället litet skum, i en väldig spisel brann en eld, hvars sken färgade vattenångorna röda och visade de arbetande qvinnorna i rödflammande belysning. De stodo vid sina höga bunkar och gnodde, löddret skummade högt. De pratade, orden flöto i kaskader från evigt rörliga läppar.

Slutligen knäföll hon, knäppte ihop händerna och bad: "Gode Gud, låt mig finna vackra blommor, att jag får sälja dem och köpa mat åt min mamma. Jag är liten och kan ej arbeta; och mamma är sjuk". I detsamma flöto vi skeppsbrutna blommor förbi. Med ett glädjerop sprang den lilla flickan ut stenarna i diket, plockade upp oss, band oss samman och bar oss till torget.

Och huru smaklösa, huru hemgjorda voro icke våra dräkter! Där tågade fyra gamla fruntimmer med hvar sin tallrik upp till stekfatet, den ena efter den andra, alla långa, smala, dystra, allvarsamma, i svarta, gammalmodiga klädningar, som sopade golfvet. Från hufvudet hängde svarta barber nedåt axlarna, och från axlarna åter flöto stora, svarta sjalar ända ned till fållarna.

flöto långsamt några minuter, Och dörren uppläts åter, och Kutusoff Steg in. Sin ställning bytte fursten ej, Blott förde handen öfver ögat, såg En stund med skärpta blickar mot den komne Och med en knappt förnimbar nick begynte: "Jag låtit kalla er, min general, Hvarför, det vet ni själf.

Hans tårar flöto ymnigt, som om ett källsprång lossnat inom honom. Nu hade berättelsen om Josef gått i uppfyllelse. Nu bugade sig stjärnorna för honom och han älskade dem, älskade dem alla, Märta och Kalle och Göran alla, alla Likheten mellan honom och Josef blev dagen efter ännu mera slående. Han stod vid ingången till salongen och tog mot sina gäster.

"Den, som leder fiskens stråt i hafvet, Fågelns stråt i luften, att de komma Dit Hans lag dem kallar, Han skall foga, Att ock jag i dag Hans kyrka finner." Stunder flöto bort, blott sjö och töcken Såg den gamle, från sin kosa vilsnad, Och hans kraft begynte svika; tyngre Kändes rodden ren och handen domnad.

Men det var sin far, han beundrat: attilan, képin i vänstra handen, lacklädersskorna med silversporrar och de vita glacéhandskarna. Han satt länge vid faderns skrivbord eller över albumet och stirrade fotografierna, till dess de blevo en dimma för hans ögon och hans tankar flöto bort i en formlös undran: hur skulle det kännas att ha en mor? Skulle hon ha kysst honom som farmor brukat göra?