United States or New Zealand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Huru vet du det? Jag talar ofta med hennes första kammarslavinna. Eusebia vill alltid veta, huru du var klädd, när du senast visade dig Kerameikos. Och när man sagt henne det, utropar hon: Huru smaklösa dessa atenskor äro! Och likväl efterapar hon din hårklädsel och varje veck din kiton. Det förargar henne, att hon icke kunnat införa de romerska klädseltyckena i Aten.

Altså var den ej sann konst, ty sann konst bör tillfredsställa hela vårt väsen. Och skaldekonst, sade ni? Antti blef ifrig. Kan man värkligen påstå, att de obetydliga, smaklösa operatexterna äro poesi? Nåd, nåd, afbröt honom Agnes skrattande, ni är alldeles obarmhertig!

Och huru smaklösa, huru hemgjorda voro icke våra dräkter! Där tågade fyra gamla fruntimmer med hvar sin tallrik upp till stekfatet, den ena efter den andra, alla långa, smala, dystra, allvarsamma, i svarta, gammalmodiga klädningar, som sopade golfvet. Från hufvudet hängde svarta barber nedåt axlarna, och från axlarna åter flöto stora, svarta sjalar ända ned till fållarna.

Tusen saker kunna ju sägas om den; men denna fatala kakelugnsdörr, finns det väl något olyckligare skapadt än den, utan grace, utan poesi? En afton hade jag särdeles lifligt tänkt härpå, och ännu från sängen kastade jag en blick den stackars smaklösa dörren. Jag hade för ett litet illamående lagt mig ovanligt tidigt och somnade snart.

Den uppväckte hos flertalet af nationen endast föga intresse, ty den hade ännu ej ingått bland nationens behof, och i betraktande af dess enfaldiga och smaklösa beskaffenhet hade den knappt rättighet att pocka tidehvarfvets ynnest. Hos oss uppstod ingen af dessa väldiga heroer, som förmådde rycka bindeln från menniskornas ögon.

De äro snillen i det snillrika af deras kompositioner; i det matta, excentriska och smaklösa äro de det visserligen icke mer än någon annan, som kunde när som helst frambringa dylikt. Det finns ingen, som ständigt och när han behagar förmår uppstämma sig till religiös entusiasm; finns också ingen konstnär, för hvilken inspirationen när som helst stode till buds.

Hos mången konstnär är inspirationen eller, om man vill kalla den, det skönas åskådning af en flyktig natur, att den i hans arbeten visar sig blott i spridda ljuspunkter, medan det öfriga bär stämpeln af medelmåtta och mörker. Men af allt detta följer icke, att det snillrika där vore smaklöst eller det smaklösa snillrikt.