United States or Central African Republic ? Vote for the TOP Country of the Week !


gingo dagarna, tomma och färglösa, och blevo till veckor utan att han räknade dem. Man var redan i slutet av juli. Tomas hade träffat tillsammans med Karl Hammer i Viktoria, det lilla svala och skuggiga sommarkaféet i Kungsträdgården. Hammer var just återkommen från en kortare vistelse konsul Arvidsons lantställe vid Mälaren; han hade haft ett par veckors ledighet från kontorsarbetet.

Och högt över dem alla svängdes en skallande, sotsvart jätteklocka, som dånade och sjöng och hästen stegrade sig... Nej, förbi, förbi... Han var icke vid lynne att stå och se ett liktåg i dag, förbi fort som möjligt... Han var nära att halka granriset. Klockornas dån förföljde honom, och mistluren började ryta nytt. Tomas hade kommit framåt Kungsträdgården.

Hon drack kaffe hos Bergs med Amelie och åt bara tre bakelser ty »tiderna ä verkligen förfärliga, tänk, dom har höjt saltet med fyra öre och vad får man inte ge för lingonen, det är att man inte vet vart man ska ta vägen och tänk om fienden etc.». fru Göransson druckit kaffet går hon och Amelie och Anna-Lisa ned i Kungsträdgården för att Anna-Lisa ska leka i sandhögen.

Det är bara när det gäller mig sjelf som jag ingenting kan göra!» » låt oss försöka sade modern. De grepo verket an redan följande dag; och sedan kom han regelbundet till henne hvarje förmiddag kl. 12. I allmänhet höllo de i till hänemot tretiden, han vanligen gick för att taga sig en promenad i Kungsträdgården.

Han har nämligen den skräpiga och avlägsna plats, som är välbekant under namnet Kungsträdgården, låtit undanröja en mängd gamla ruckel och den alldeles värdelösa tomten låtit uppföra ett palats, vars make man aldrig förr sett och som tävlar i skönhet med världens förnämsta.

»Hvarför inte? Jag trifs bäst med mig sjelf. Jag är inte sällskapssjuk.» »Och middagspromenaderna i Kungsträdgården?» »Sådant är bara en vana, som man lätt kan komma öfver.» »Men om aftnarne? Sedan man arbetat en hel dag är det rätt roligt att ha någon att språka med.» »Åhja, ibland. Jag måste naturligtvis vara inne när det ges något nytt teatrarne. Men annars skall jag inte sakna stadslifvet

William kom icke hem den förmiddagen. Han begagnade den till att genomleta en mängd hotell, i Kungsträdgården, Norrbro, öfverallt der man hoppas kunna träffa någon, man söker. Till sist gick han och åt middag till hälften förargad till hälften glad öfver brefvet. Bara det, att hon kommit den idéen att skrifva bevisade ju...

Det förra af dem kallas Audiensen eller Lapskan i Kungsträdgården , skådespel i fem akter; det senare, Drottning Ingierd eller Mordet Eljarås , är ett sorgespel äfvenledes i fem akter.

Polisen kastade en blick Anna-Lisa och sade han: Hon har fastnat med foten. Det är just vad jag sa för en halvtimme sen, sade den äldre herrn, men det var ingen som trodde mej. I detsamma kom två kompanier av Göta garde tågande fram genom Arsenalsgatan. De hade varit marsch och hade musik med sig. Trummorna smattrade och tonerna av musiken flöto ut över lindarna i Kungsträdgården.

Det kunde aldrig ha fallit honom in att välja en annan, billigare uppehållsort; han var för mycket stadsbarn för att finna behag i en enslig afkrok af verlden till hans landtliga sommarideal hörde frisk luft och salt vatten, men också lifvets öfriga bekvämligheter som t.ex. en 1:sta klassens restaurant, vackra damtoiletter och helst ett eller åtminstone ett hälft dussin bekanta Stockholmsfysionomier, från Kungsträdgården.