Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 september 2025
Sen sänd din Anda, som ej mer Mig skrämmer då, men glädje ger, Upplyser, hvad som mörkt mig är, Och, då jag sviktar, kraft beskär. Du skrifvit med din blod så röd, Att du ej vill den fallnas död; Den skriften låt mig ställa mot Nöd, ängslan, skuld och lagens hot. N:o 10. Herrans bön.
Trodde, att jag skulle få sitta här hela natten, eftersom dina kläder ligger på stolen. Men det var bra, att du kom. Du får lov att härbärgera mig i natt. Jag törs inte ligga hemma Varför törs du inte Gusten drog upp överläppen och fräste. För polisen förstås! Vi reser i morgon kväll sen så! Har du inte läst Nyheterna? Här har du Han drog fram en papperstuss och slätade ut den.
Sitt och ät salt strömming nu hela vintern, och tänk på njurkalvsteken tills det vattnas i mun. Och pastoratet sen? Va? Tyst, Carolina! tyst! manade pastorn och gick in och lade sig. Nästa Dalaröbud hemförde ett skålpund Rappé och grovsikt åt pastorn, som därmed fyllde sin dosa, för att åtminstone ha den behållningen att kunna få visa sin klenod.
"Och sen ha' ni kanske varit i skogen, och på myran?" frågade Angela, som ännu arbetade med att få lockarna att ligga fina nedåt halsen. "Ja, men, i körkan å", svarade Maglena allvarsamt, fast lite försagd och tveksam. "I kyrkan?" skreko barnen på en gång. "Kyrkan, men den är två mil härifrån!" "Tyst Maglena", varnade Ante och såg mäkta besvärad ut.
I sjunde månaden, på tjuguförsta dagen i månaden, kom HERRENS ord genom profeten Haggai han sade: Säg till Serubbabel, Sealtiels son Juda ståthållare, och till översteprästen Josua, Josadaks son, och till kvarlevan av folket: Leva icke ännu bland eder män kvar, som hava sett detta hus i dess forna härlighet? Och hurudant sen I det nu vara? Är det icke såsom intet i edra ögon?
Hans hela värld var ärans fält, Där stod han glad, hvar han sig ställt, I eld, i blod, i frost, i svält; Han var min fader, han. Jag var ett barn, när han drog bort, sen fridens dag var slut, Dock minns jag än hans stolta gång, jag minns den hvar minut, Hans hatt, hans plym, den bruna hyn Och skuggan från hans ögonbryn: Nej, aldrig går det ur min syn, Hur härlig han såg ut.
Kors i Jesu namn, om det är ryska flottan, då skjuter de mig som smugglare eller skickar mig till Siverien. Och så många sen! Gud Fader, det är en hel skog. Han reste sig och rätade ut knäna! Båten vickade bara åt sidorna, men doppade inte mer med nosen.
Dargar stod för drotten. "Du har bjudit Mig att komma. Du ser mig här. Länge har du låtit mig vänta, konung, Du är bräcklig vorden sen forna år. Har du hunnit nu ditt verk fullborda, Är han hållen, den ed, du svor? Har du lagt för lifvet den väg, det tagit, Och till moln gjort gudar och gudars råd?" Fjalar log.
Och så har du väl ingenting sagt sen den där gången, då hon sa nej så vidt jag kan förstå? Det tjänte ju ingenting till att sjunga om den gamla visan, när hon inte ville sjunga med. Nej visst. Men så bra det är att tala i sinom tid med fruntimmer, så är det nästan ändå bättre att kunna tiga i rätt tid. Nu har hon gått och tänkt och tänkt och undrat, om du inte snart skulle komma igen.
Tviskinn och brända bullor, herr rektor, gif honom tjoget först, säger jag, och låt honom tala sen, eller jag vill ingen syndare vara, om han icke pratar oss så yra i hufvudet, gamla som vi äro, att vi slå oss själfva, innan han slutar." "Så sant Herren lefver!
Dagens Ord
Andra Tittar