Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 oktober 2025
Jag presenterade herr Söderberg, en gammal vän till mig och Tor, och vi återvände till rökrummet. Riktiga chips! sade Söderberg och tog en näve pokermarker mellan fingrarna. Precis som i Amerika. Hur hög max spelar herrarna? Tor såg på mig och vi smålogo! Fem kronor, sade jag. Jag sade det på skämt, men Söderberg svarade: Kör till! Och så satte vi oss ned och spelade.
Fröken Dorff sjöng ett par franska visor och en sång av Sjögren. Herr Wenschen trängde henne så nära in på livet han kunde, och när hon slutat, kretsade han kring henne som månen kring jorden. Målet för hans strävan var att få sjunga en duett med fröken Dorff. Det egendomliga med herr Wenschen var, att han verkligen hade en mycket vacker tenor. Greta hade spanat upp ett avsides soffhörn.
Det är ju så, herr doktor", tillade han vänd till denne, "ni tror ju, att hon kan blifva fullt återställd?" "Ja visst, ja visst, herr baron", skyndade den gamle liflige herrn att försäkra. "Om vi bara få Anna under den berömde professor E:s vård, kan hon vänta att bli frisk på några månader." "Det gläder mig af hela mitt hjärta", sade baronen vänligt.
FRU BINGEN. Att kunna tåla är dock hufvudstycket. v. Det där var bra. Så sade ock min mor. FRU BINGEN. I synnerhet, herr Dann, när man beror. v. DANN. Beror? FRU BINGEN. Ja, såsom jag och många andra, Som haft vår bättre tid och sett den vandra. Vi lefva sen på nåd. v. Min bästa fru, Gör mig ej sorg, vi missförstått hvarandra. Ni lefver här på ingens nåder nu.
Så kunde t.ex. efter någon strängare anklagelse för oordningar på gatan herr stadsfiskalen en vacker morgon anträffa sin gamla familjekur fastbunden vid hedersstolpen på torget liksom af välmenad omsorg för hans bekvämlighet, borgmästaren finna en förfärlig anklagelse och dödsdom öfver sig och magistraten uppspikad på rådhusets dörr, och själfva rektor, som om aftonen sett sin gamla häst gå skrapad och hvit in i stallet, morgonen därpå få den rödmålad för sin släde.
TRYGG. Ja, kommer han På detta sätt, blir målarn körd på porten; Han tål ej någon ynkrygg, herr von Dann. JULIA. Jag önskar, målarn drefs från hela orten. TRYGG. Så, är det så bevändt, då går det an. JULIA. Jag har alls ingen lust att målas, Kanske, som man mig hotar, tjäras, tvålas, Gud vet allt hvad, en främling till behag. TRYGG. Han skall bli tvålad själf, försäkrar jag.
De mörkaste föreställningar intogo henne, och med vida större hetta, än man vore färdig att förmoda hos den, som så likgiltigt burit herr Gyllendegs anfall, rusade hon in i köket efter trumslagaren och ville i första ifvern utan omständigheter bemäktiga sig hans person. "Och du vågar komma hit in, som om allt vore väl", skrek hon, "och du står och ser frimodig ut, liksom du ingenting hade gjort!
Ännu har jag åtminstone ingenting märkt. De gingo sida vid sida inåt skogen, och han började tala om det käraste han visste. Hans tragiska hjälteröst skälfde af förtrytelse, då han citerade en morgontidning, som kallsinnigt omnämnt hans senaste roll. Kan man tänka sig något mera oförskämdt! »Herr Bruun hade icke fått det rätta greppet på sin roll.» En sådan murfvel vill lära mig att spela!
Du är en lycklig ost, du! Herr Adolf svepte in sig i sitt sidenfodrade fodral och tog sig om den välrakade hakan. Att få umgås med de allra förnämsta, att vara omtyckt och älskad af de finaste damer ... det är annat det än att som jag... Derför är det också bäst att jag aldrig gifter mig.
Sådana har jag i buntar där inne. Nej du, det köper jag inte.» Pojken såg litet nedslagen ut. »Ja, men jag tror bestämt att det är fint», sade han. »Vill inte herr Broman köpa det för en krona?» Broman höll på att tappa andan. »En krona», skrek han. »Vet du inte hut, din lille rackare! Är du verkligen fräck nog att komma hit och tala om att du gett trettiofem öre och så begära en krona.
Dagens Ord
Andra Tittar