Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 oktober 2025
Blott väcka hans missnöje, och det var hon i sitt innersta hjärta tusen gånger mera rädd för än detta farliga, underbara obekanta, som hon visste skulle träda in i hennes liv på samma gång som han ensam, stark trädde in över hennes tröskel. Hon hörde sin fasters vagn rulla över gården. Sedan dess det var länge sedan hade hon suttit, som hon satt nu, orörlig, väntande.
Läste namnen, födelse- och dödsåren, och kvarstod sedan en stund ännu, likasom väntande på någon upplysning om det lif, som hade förflutit mellan dessa begge årtal. Men der sades ingenting om detta. Stumma stodo korsen med sina korta inskrifter. Och huru mycket det fanns af dem! Under hvart och ett af dem hvilade åtminstone en, under några flere i bredd.
Min sinnesstämning var i grund och botten kanske densamma som min hustrus. Men jag erfor på samma gång denna underliga känsla av en väntande missräkning, vilken reser sig upp inom oss och vid livets mest överspända ögonblick tyglar våra drömmar.
Tyngd af år och sorger, tog jag vägen Till min forna herres slott vid Volga, Till Natalia Feodorovnas boning. Stängd var porten för den gamle, trogne Tjänarn nu; i dagar och i nätter Låg jag under himlens tak där ute, Väntande att få furstinnan skåda. Och hon syntes; som ett djur i stoftet Kröp jag till den stoltas fötter, tiggde Om förbarmning för min furstes maka, För hans barn.
Den gamle Don Juan undervisade mig i ämnet, alldeles som om jag varit en skolpojke! Så reste vi oss. Har jag sårat er på något sätt? Nej. I så fall skall ni säga mig det öppet. Ja. Men ni har icke sårat mig. Han såg på mig så där väntande, men jag gjorde intet närmande. Ni kan icke? En skakning på hufvudet. Han utstötte ett hastigt och otåligt: Nå! som menade han: »Låt bli då!»
Bertha hade stannat qvar till natten och var nog lycklig att kunna få tag i sömnen, men Hanna kunde ej förmås att lemna sin plats vid Bellas hufvudgärd, hon kunde icke sluta sina ögon ens för ett ögonblick. Hon satt der timme efter timme, väntande hvarje sekund att få se Bella öppna ögonen och se på henne med en igenkännande blick. Men morgonen kom, och ingen förändring hade inträdt.
Glad han i afton väntade hem från Åbo sin enda Älskade son, ett år, om ej mer, ren saknad i hemmet. "Går din examen väl och du kommer med hedrande vitsord, Bjud då gärna en fattig kamrat till sällskap för sommarn, Ty här vandrar du ung bland gamla och ledsnar väl annars." Så han skrifvit, och nu han satt vid sin pipa förnöjsam, Väntande båda, förnämligast dock den älskade sonen.
Petros besvarade icke denna anmärkning, utan vände sig till den penningräknande presbytern. Är räkningen slutad? frågade han. Slutad, högärevördige fader, svarade denne, i det han tillsnörde pungen, i vilken han nedlagt de räknade silvermynten. Klemens, min älskade son, fortfor biskopen vänd till den unge föreläsaren, tag denna summa och utdela henne till de väntande arma bröderna.
Den såg precis ut som alla andra stugor med en förstugukvist; på en rabatt några dahlier och litet reseda. Ovanför dörren satt ett förgyllt posthorn. Vi stämde upp och stodo i andaktsfull tystnad, väntande att få se det glada huvudet sticka ut genom ett fönster, som stod öppet! Sången var slut! Nej, det blev ingenting.
Med dessa ord sköt hon sakta farstudörren till efter vår lilla kund, som med lättadt hjärta skyndade till sina väntande kamrater. Ett glädjesorl mötte vår lilla trumslagare, då han inträdde i samlingsrummet samt framdrog klockstapelnyckeln, och glädjen växte än mer, då han berättade, att vägen till herr Gyllendegs rum var fri och öppen. I ögonblicket vidtogos alla anordningar till träffningen.
Dagens Ord
Andra Tittar