Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 september 2025
Vi två hafva så länge varit skilda, och hon liksom jag längtar efter återseendet." Full af kärlek hvilade Gud Faders blick på barnet, som midt i himmelens härlighet längtade efter sin moder. "Jag skulle gärna vilja låta din moder få komma hit och hvila ut efter allt sitt trogna arbete", sade han mildt.
Till mina klippor, hårda som mitt öde, Vill jag tillbaka vända; intet lif Skräms där af mina suckar, ingen ört Förtvinar där af mina tårefloder, Och minnen af min sorg blott finnas där. I solhvarf ren jag lefvat ibland dem Och längtar åter till min själs förtrogna. Så långt har det då kommit!
Der karakteren i sig sjelf ej har någon fasthet, der kan första vindpust kullkasta en god föresats. Vet du, jag känner ett sådant begär nu att göra något för andra, sade Bella. Den långa overksamhetstiden har gjort mig riktigt sjelfvisk. Med hvarje dag känner jag mig friskare och längtar efter arbete, arbete! Ack, Hanna, hvad det skall bli roligt att bli riktigt frisk! Gud är så god.
Och när det så blir, då skall du se, Ivar Mörcke, att jag verkligen kan vara något för dig. Jag är led vid lifvet. Jag längtar efter honom, och jag ser i honom jämte den store mannen en narr. Jag sörjer öfver att vara kvinna. En kvinna kan aldrig bli första-rangs konstnär. Så säger man. Det är väl så. Jag skulle vilja ha ro. Ensamhet. Jag ville vara död. Nirvana den stora lyckan.
O Jesu, min sol! Du väcker mig, du, och du söfver. N:o 390. Suckan i dödsångest. Mitt öga skyms, min kraft är slut, Jag längtar ro att finna; Min lefnads timglas rinner ut, Snart skall mig döden hinna. O Jesu Krist, uti din hand Befaller jag kropp, själ och and; Min tröst är du allena. Till dig jag flyr uti min nöd, När allt mig vedersakar.
En dag för honom trädde en yngling fram, Hans son det var, han ägde ej flere; Med lifvets ljusa vår i sin blick han såg Den åldrige an, han talade så: 'Bygg mig en drake, fader, och red mig ut! Din ungdoms banor locka mitt sinne. Min arm är stark, het sjuder min blod. Bort, bort Jag längtar ur hemmets kvalmiga dal. Tyst satt den gamle.
Jag ber, jag sade det med G den här gången, triumferade Bertha, och då har du väl ingenting att anmärka. Men raska på nu, jag är hungrig och längtar efter ett fat mjölgröt med smöröga
Jag var en domnad fisk, som legat länge på landbacken och som nu vräkts i sjön. Nu längtar jag efter att arbeta. Jag vill ta ett nappatag med Vår Herre lifvet. Få se om jag legat för länge på land! Du har ofta sagt, att jag behöfde, att lifvet grep fatt i mig riktigt hårdt. Men jag var en reflekterande fisk, som hade svårt att fastna.
Jag ville alltid vara hos dig, men jag måste följa min fader. Ja, när jag tänker därpå... ser du, jag har icke tänkt därpå förut... men nu tror jag, att jag skall dö, när jag skiljes från dig. Jag vandrar långt, långt bort, allt längre bort från dig, Erland. Då du kommer hit om kvällarne, är Singoalla icke här; men hon längtar hit och skall dö av sin längtan.
»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.» HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger. Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
Dagens Ord
Andra Tittar