United States or Togo ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och detta ställe är det ej olämpligt att anmärka en åsikt, som författaren tyckes framställa med den bestämdhet, att man kan tro honom hysa den själf, ehuru han låter den uttalas af fingerade individer, och som tyckes vara icke utan inflytande hans kompositioner.

Det står ensamt och beherskar hela nejden. Af resande landsortsbor betraktas det som någonting märkvärdigt, och man kan inte tänka sig att någonting kan vara att anmärka mot dess skönhetslinier. För närvarande står det tomt liksom de flesta af husen. Vid huset, midt framför det, stå tvenne bönder. De äro iklädda stadsresedrägten: tjocka grå vadmalsjackor med spegelknappar och hattar af tung filt.

Jag räknar mig till hans anhängare, ehuru jag har mycket att anmärka emot honom. Han uppför sig som envåldsherre över det fria folket i Aten. Han tynger oss med pålagor, oerhörda intill denna tid. Vi medborgare skola underhålla alla sjuka och fattiga i staden. Vi skola underhålla skolor ej blott för våra egna barn, utan ock för våra slavars. Har man någonsin hört slikt?

Uppskjutande till det följande att försvara min ståndpunkt vill jag här endast anmärka, att, som jag tror, den ärade artikelförfattaren skall rätt svårt att uppvisa någon enda utförligare framställning rörande utvandringen, der ej detta fenomen ställes i ett bestämdt samband med de europeiska ländernas starka folkökning.

Det finnes ingenting att anmärka mot den rörelsen, ingenting att ångra, eftersom makterna ha velat, att vår väg skulle fram därigenom. Ett experimenterande skede, där experimenten med negativt resultat ha bevisat fåfängligheten av vissa teorier, som ställts prov.

Det tog kusken tjugu minuter att köra dit, men hade jag också sett en ganska betydande bit av London under färden. Det enda jag hade att anmärka mot färden var, att han körde runt det sista kvarteret tre gånger. Sju shillings var det billiga pris han begärde för åkningen, varför jag vinkade till mig polismannen som stod i hörnet och frågade vad taxan var från Kings Cross.

Jönsson, som bar den underbara tavlan under armen, fördes i triumf till Wibergs affär, där tavlan skulle exponeras. Jönsson var lugn i det hänseendet. Det fanns ingenting att anmärka den Rembrandt han hade. Det var en bra Rembrandt. Han hade gjort den själv. Tavlan hängdes Wibergs vägg och täckelset föll.

Till och med gården var städad, rishögen buren bort till vedtrafven och nässelbusken vid stenröset afmejad, gräset växte vackert både under björkarna och vid liderväggen, det var alls ingenting att anmärka, de kunde verkligen komma när som helst. Också i fruns rum stod fönstret öppet.

Till slut hann balettmästare Lindquist fram till dem och inspekterade deras inbördes ställning. Han hade ingenting att anmärka. Stellan kunde stå ledig och placerade ögonblickligen sina händer ryggen... Han gick hem från lektionen i djupa funderingar. Han var samma gång missbelåten och förvirrad. Han tyckte inte om att hon där tagit hans arm och lagt den kring hans liv.

Om sjelfva innehållet var ingenting att anmärka. Och blef det middag i prestgården; och der lektes med flickor och dansades, och Johan var liksom litet hjelten för dagen. Det var en mycket bra predikan, sa flickorna, för den var kort. Han hade läst alldeles för fort. Och hade han hoppat öfver en bön. Alla barn i början, sa komministern.