Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 13 september 2024


Från stad till stad, från by till by han gick, Den fromme gubben, vid ledsagarns hand, Predikande med ynglingsvärma ordet. af sin gosse leddes han en gång Ned till en dal, med stenar öfversådd. Och yr, långt mer än elak, talte gossen: "Hör, fromme fader, många människor Sig samlat här och vänta predikan."

När prästen sedan vid altaret tog upp att läsa Helig, Helig, föreföll hans röst som om någon obehörig ställt sig att prata under en konsert, och när man äntligen hann till predikan, satte sig professorn med ryggen mot orgelverket och blundade, visande med en min, att han tyckte sig bli störd.

Esaias säger ju: »Herre, vem trodde vad som predikades för ossAlltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord. Jag frågar : Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju: »Deras tal har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändarJag frågar vidare: Har Israel kanhända icke förstått det?

Han befann sig mitt ibland familj och husfolk, vilka åhörde huru modern läste predikan. Det blev en paus i läsningen, men blott ett ögonblick, ty en blick av fadern, och modern tog sina ögon från gossen och fortsatte läsningen! Det var en förskräcklig halvtimme som återstod; tvenne stämningar hade brutit varandra, och förtrollningen var också borta. Det blev ledsamt och kallt alltigenom!

Ja i sanning, den ryckes ifrån mig, och åt avfällingar utskiftas våra åkrar sker det att hos dig icke mer finnes någon som får spänna mätsnöre över en lott i HERRENS församling. »Hören upp att predika», är deras predikan; »om sådant får man icke predika; det är ju ingen ände smädelserÄr detta ett tillbörligt tal, du Jakobs hus? Har HERREN varit snar till vrede?

Hon stökade omkring, slog ut vattnet, rörde om i elden, vände Daniels rock, gick bort till bädden och lyste Basilius i ansiktet. Han låg och pratade i sömnen, ljudlöst dock eller nästan ljudlöst, men hela det lilla ansiktet grimaserade ända från hårfästet, som ryckte upp och ned, till den skälvande hakan. Och händerna gestikulerade över täcket. Vad håller han för predikan? undrade mor i Sutre.

Där upptäckte Gusten också brandsprutan, vilken han slog sig ner och tog Clara i knä. Rundqvist höll sig i en pelare och Norman sto bredvid, när predikan började. Det var ord och inga visor, och den räckte i sex kvart. Texten handlade om de visa och ovisa jungfrur, och alldenstund ingen av manfolket tog åt sig, sov man över lag, sov sittande, hängande, stående.

Ante tänkte nu att afsluta sin predikan, men fick sången i tankarna. "Gud han vill att vi skall tycke om en, å si att han är god, å sjunga om de, som morgon mellan fjällen sjung om de, som "klara bäck och flod" sjung å sorla, och som skogens fåglar kvittra om de "med ett glädtigt mod". Gud är god emot folke antingen dom ä' stor eller små, och emot kräkena.

Han har en arg och ilsken lärare, som säkerligen har det mycket tråkigt hemma. Sådant barnen i skolan ofta umgälla. Den läraren höll en dag en straffpredikan för pojkarna, en lång och hård predikan, med många svåra och grymma ord.

Efter predikan förde fadern sonen med sig ut och spatserade. Man tog av en händelse vägen åt kyrkan och råkade inträda där just som Gudstjänsten var slut. Fadern mottog lyckönskningar av kyrkfolket och syntes ganska förnöjd! kom prästen. Guds frid, pastorn, nu skall han predikohjälp.

Andra Tittar