Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 25 juli 2025


Harmen i ömhet löste sig opp, en tår, som i ögat Fyllde sig långsamt, doldes ej mer, och sakta mot tärnans Skuldra hon lutade ned sitt lockiga hufvud och talte: "Visst långt mindre, än själf du förmodar det, goda Johanna, Känner du mig och förstår, hvad mitt innersta tänker och drömmer.

Med den ömhet och outtröttlighet, varav endast en älskande kvinna är mäktig, vakade nu Johanna över Sven och vårdade honom, såsom en moder sitt sjuka barn, och Karin fick nu för första gången länge själv njuta någon nattro.

Låt mycket som är hans och som rymmes i min kista komma dit. Även hans hårda små leksaker skall jag ligga mjukt . En sista önskan ännu. Dör jag här hemma, försök, om det är möjligt, att ha likrummet i Nennes rum. Tack för allt, allt. Men jag var en olycklig människa och kunde icke leva, trots all ömhet och kärlek . Eder ELSA.

Nyss, den gamle begärde min hand, och mitt hjärta af ömhet Fylldes och gärna hans ensliga lif jag förljufvat och tröstat, Mente du, stolt i din tro, att man ej kan älska en gammal. Nu, en gäst har kommit från vidt aflägsnade länder, Okänd mer än en sky, hit drifven af vindarne, okänd, Talar du strax om bekymmer och tror, att jag tåras af kärlek.

Det blev ingen riktig fart i samtalet, och Lydias blickar innehöllo mera missnöje än ömhet. Men ute i tamburen var det dödstyst. Minut efter minut gick, men inte ett ljud hördes. "Det måtte väl inte ha hänt barnen något", sade fru Söderberg ängsligt efter fem minuter och gick ut. Karl Anton följde med, i sitt stilla sinne önskande att det hänt dem ganska mycket. Men det hade det inte.

Nu beslöto vi, att flickan skulle återvända till de sina; men hon bad bevekande, att hon måtte stanna till tjänsteårets slut, det annars skulle heta, att hon blivit bortkörd. Vi gåvo vika; och under den tid, som återstod, visade hon oss mycken sann ömhet och enfaldig tillgivenhet, att våra ögon ofta tårades. Men det bittraste skulle ej bliva oss besparat.

»Trodde ni inte detHans ton var skämtsam men med en underklang af ömhet. »Åhjo. Det visste jag nog; det vet ni nogNär de kommo ner gatan igen fick han plötsligt ett infall: »Ska' vi och helsa min mor? Ta henne med ut och äta kväll i gropenHennes ansigte lyste upp af glädje och hon tvärstannade: »Det skulle vara bra roligt», sade hon ifrig. »Men jag vet inte om jag törs.» »Törs?

Tala ej om pligt! afbröt henne fru Meilert hårdt. Han har längesedan löst dig från dina pligter som dotter. Åh, jag genomskådar honom nog! Det är ej af längtan att godtgöra något, som han återvändt, det är helt enkelt af ett sjelfviskt begär att blifva betjenad och omhuldad. Ingen man kan någonsin umbära en qvinnas ömhet, allraminst en, som förspilt sitt lif i laster och passioner.

Det var en olycklig stund, jag förvirrades av hennes mörka ögon. Hon har gjort mig mer bryderi än alla andra kvinnor tillsammans. Hennes ömhet, hennes svartsjuka, hennes fruktan för framtiden, hennes olyckliga känslighet, som iklätt sig tusen former för att plåga mig, allt detta har jag burit med ett tålamod utan like. Hon älskar mig! I denna stund gör det mig gott att vila vid den tanken.

Han disputerade med Agnes, men tog henne i hand annorlunda än han gjorde det med någon annan, följde henne ända ut trappan och stod länge i fönstret, blickande efter henne. Han klandrade Agnes. Och däröfver kände jag mig tillfredsstäld, min fjolla. Jag förstod icke att han med sina ord blott ville kämpa emot sina egna känslor. Och hans ömhet mot mig föregående kväll?

Dagens Ord

hovet

Andra Tittar