Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 september 2025
Nadja krökte föraktligt läppen; den lilla bleka och tunna kommerserådinnan, hvars vacklande hälsa icke tillät henne att sjelf sköta om och amma sitt barn och som af läkarne var förbjuden att vaka eller eljes anstränga sig, ingaf henne ingen respekt.
EUBULOS. Konung, tveka ej! Än råder lugn, men dröj ej, snart är stormen lös. EURYSAKES. Så skyndom, moder! Tröttsam var mig leken nyss Mot bränningar och vågor, jag förnimmer det. Min kropp känns trög, och ovant sviker mig alltmer Min styrka, så behöflig nu; jag blygs därför. De gå, men svag och vacklande är gossens gång, Min unge, dyre konungs.
Men när han sitter sen på klippans spets Och mänger dagens strålar där med blod, Då känner han uti sin barm en plåga, Men vet ej, hvarifrån den kom och när Den slutas; så med vemod, som jag ej Begrep, en gåta för mig själf, jag gick På fältets fägring, vacklande och sluten, När hastigt, fjärran från ett sakta ljud, Som af en lutas lätt berörda strängar, I samklang döende, mitt öra hann.
Och jag skall kasta dig ut i öknen med alla fiskarna ifrån dina strömmar; du skall falla på marken och ej tagas bort därifrån eller upphämtas, ty åt markens djur och himmelens fåglar vill jag giva dig till mat; och alla Egyptens inbyggare skola förnimma att jag är HERREN. Ty de äro en rörstav för Israels barn; ja, när dessa fatta i dig med handen, går du sönder och sårar envar av dem i sidan; och när de stödja sig på dig, brytes du av och lämnar dem alla med vacklande länder.
Hon kom långt borta mitt i en frisk bris, som pilsnabbt glittrade fram över vattnet, och på den gula randningen igenkände han, att det var Hallstens segel. Så snart snäckan hade lagt till vid den yttersta ringen av skepp, hoppade Hallsten raskt över till nästa fartyg och sprang framåt mot hövdingaskeppet på de vacklande broarna.
Din skål, goda gumma. Han tömde glaset, slog det i väggen. En lyckobägare! Han ropade: Ruth! Han stampade i golvet och ropade: Ruth! Ici! Ruth! Ici! Näst sista lågan slocknade i ett litet grågult moln. Lilla mamsellen kom, knyte i hand, vacklande av sömn. Greven ställde henne framför mor i Sutre. Och han stavade för: Tack. Tack, upprepade flickan. Goda. Goda. Mor. Mor.
Se, många har du visat till rätta, och maktlösa händer har du stärkt; dina ord hava upprättat den som stapplade, och åt vacklande knän har du givit kraft. Men nu, då det gäller dig själv, bliver du otålig, när det är dig det drabbar, förskräckes du. Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?
Den skall blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och jubla; Libanons härlighet skall bliva den given, Karmels och Sarons prakt. Ja, de skola få se HERRENS härlighet, vår Guds prakt. Stärken maktlösa händer, given kraft åt vacklande knän.
Jag lade henne ned på soffan och jag tyckte, att allt vad som blivit sagt var en vanvettig dröm. Länge stod jag och betraktade henne, ända till dess att jag hörde, hur hennes andetag blevo långa och regelbundna, och jag var viss, att hon sov. Då makade jag kudden till rätta under hennes huvud och lade en filt över henne. Vacklande av sinnesrörelse, gick jag in i rummet, där Sven låg.
Och när hon tvingade sig att svälja, ville det komma tillbaka. I det samma började rummet gunga för hennes ögon och det lade sig som en skymning öfver dem. Det kom säkert af vakandet; hon måste få hvila sig. Hon gick vacklande till de från sängen i en vrå hoplagda sängkläderna, på hvilka hon sträckte ut sig, och bad barnen vara stilla, att hon skulle få sofva litet.
Dagens Ord
Andra Tittar