United States or Laos ? Vote for the TOP Country of the Week !
Likadant med kornaxen, som bruka hålla sig så stolta på sina vajande höga stänglar, de hänga som brutna, fast vid det gröna, korta strået.
Därför säger HERREN så: Se, jag tänker ut mot detta släkte vad ont är; och I skolen icke kunna draga eder hals därur, ej heller skolen I sedan gå så stolta, ty det bliver en ond tid. På den dagen skall man stämma upp en visa över eder och sjunga en sorgesång; man skall säga: »Det är ute med oss, vi äro förstörda i grund! Mitt folks arvslott bliver nu given åt en annan.
Så säger HERREN: Ja, Egyptens försvarare skola falla, och dess stolta makt skall störtas ned; från Migdol till Sevene skola de som bo där falla för svärd, säger Herren, HERREN. Och deras land skall ligga öde bland ödelagda länder, och städerna där skola vara bland förhärjade städer.
Men häpnad slog furstinnans stolta sinne, Och hon skyndade att svara: "O, min dyra härskarinna, öfver fälten Leda endast smala stigar, Utan våda kan med vagnar man ej komma Till den lilla byn i fjärran. Min är skulden; om jag anat denna önskan, Hade vägen varit banad." Kejsarinnan log i mildhet blott och sade: "Intet hinder, min Natalia!
Stolta minnen från flydda dagar, då deras namn gingo ut genom ryktets basuner kring land och rike, då de trycktes i anhörigas armar och mottogo glädjetårar på sina svarta frackar. Och nu! Nu komma de resande, som från avlägsna landsändar vilja bevittna det stora skådespelet, för att ha något att berätta vid de stundande julkalasen.
Han vill lämna Sin konstnärsbana, har han bedt mig tro, Förr än han vill af någons gunst bero. Jag tror det ock; de voro inga tomma, Förflugna ord, hans ord. Nej, alltför väl Jag lärt mig känna ren hans stolta själ. Och nu, och nu så skall han komma Och såsom förr i Sverige måla mig. Skall han väl tycka, att hon liknar sig Och icke vissnat ren, hans blomma?
Slottets stolta ägarinna stod förstummad, Furst Potemkin, gref Bestuscheff Tego båda, blott af folkets skara höjdes Gladt ett sakta sorl vid porten. Rysslands moder, kejsarinnan Katarina, Till sin adel då sig vände: "Kavaljerer, låten ordna om min resa! Sen min stora svit sig ökat, Får jag längre ej besvära min värdinna, Och till mitt Moskva jag längtar." PERSONERNA: v.
Louis de Châteauneuf lade armarna i kors över bröstet: Ni vet ej, vad ni säger, general Bonaparte. Jag är här i mitt eget hus. Min plats är hos min döda brud. Nu är hon min! I ånger och död blev hon min. Ånger! Och ni tror, att hennes stolta själ förstod att ångra? Ni, som pockar på att vara hennes frände, ni kände henne ej! Nej, i
Till hjältens ära, som dog så ung, Ej föllo ord; Men Vegesack prisade lifvets vår, Och Adlercreutz smekte den bleknades bår, Och ur Drufva såg man pressas Rart vin, en stor, klar tår. Den sköna dagen på Lappos fält Var ändad, och segerglad Red Döbeln fram, där hans här sig ställt, Längs hela dess stolta rad.
Ännu 1877, vid Runebergs död, egnade Jakob Grot åt den finske diktaren varma afskedsord i den ryska pressen. "Han var en af de utvalda", skrifver han, "öfver hvilka folken med rätta äro stolta och som utgöra en prydnad för mänsklighetens häfder." Grot afled år 1893.