United States or Saudi Arabia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon stack ut huvudet genom fönstret. Valborg! ropade Träsken, alltjämt spelande och smällande takten med hälen. Gör dig i ordning. Vi ska åka, genast. Säg åt moran, att vi ska åka. Var är Daniel? Han är här, sade Valborg, lämnade plats för pojken. Och Träsken spelade och sade: Daniel. Det är kolra vid Frönsan. Sägs. Vi ska åka, genast. Följer du med?
Kom in i detta sinne; Åt dig helt anbefalldt, Fast mörker är där inne Och det är tomt och kallt. Det kan sig själft ej lysa; Ack, finge det dig hysa, Hur olikt blef då allt! Jag ser, hur jorden prålar Med örter utan tal; Ej dröjde solens strålar, Fast vinter låg i dal; De skyndade att komma, Och straxt sågs marken blomma, Som nyss var tom och sval.
Nu får hon det att skvalta om, att vi friat honom för länsman. Svåger din, säger hon, när hon vill se rödögat på mig. Fina svåger din! Och folk säger som hon. Men tog jag bössan och sköt, så visste de, var de hade mig. Jag kunde väl flina till ett tag när jag tänker på honom, köpman i Göteborg. Han ska vara en ansenlig karl, sägs. Men tro, om han inte blir luver, han med!
Man kom udden så nära, att bränningen mot strandklipporna ej mer blott sågs, utan äfven tydligen kunde höras. Intet segel syntes, och endast en skara måsar utbredde sina hvita vingar öfver hällarna och vågen. Jakten flög i kapp med stormen. Ändteligen strök den som en blixt förbi den skumhöljda udden och vände redan liksom segrande inåt fjärden.
Dock du, du bor I ära, helig, stark och stor. Du varit våra fäders hopp, Din godhet de beprisat, Till dig i nöd de blickat opp, Och du har nåd dem visat; Men jag är som en mask för dem, Som till min ofärd trakta. Ser jag mot dig uti ditt hem, Att dädan skygd afvakta, Då sägs med hån: Gud väntar han sin hjälp ifrån!
Dock, det var ej gamle Lode, Som bröt leder och högg ned, Det var gubben ej, den gode, Det var pojken, som var vred." Pojke var han, men med heder, Pojken satt i hjärtat lugnt; Gammal tro med gamla seder Höll det hemmet varmt och ungt. Stilla allvar var hans yta; Såg man i hans blick likväl, Sågs den som i speglar bryta Glädjen i hans barnasjäl.
Sådan trädde han fram omsider, med undran af alla Skådad, ty nu i hans skick ej röjdes en tiggares skepnad, Men som en hemmansbonde, som en rusthållare sågs han.
Men åt ingen sinnlig trånad ville Hon sitt rena väsen öfverlåta, Blott Apollon valde hon till älskling, Och i Nyktosdalen, ren och trogen, Blef hon gudens blomstervårdarinna. Kväll och morgon, stundom hela dagen Sågs hon där bland blommorna, en äldre Syster lik, så blid och så förtrolig, Vattna, stöda, ordna och plantera.
Det var endast Träsken, som tillbakavisade beskyllningen, ropade: Varföre ljuga, herr greve? Jungfru Stava vet hur gossen behandlas. Han behandlas som barn i huset, han äter, han sover, han dansar, han vallar korna. Det gör han, det vet jungfru Stava mycket väl. Varföre ljuga? Mor i Sutre tystade honom. Vad gör det, vad som sägs, sade hon. Basilius stannar här tills mor hans annorlunda bestämmer.
Mor. Sågs der eld i smedjan? frågade Ukko, vänd till sin äldste närvarande son, en mörkhyad man på några och fyrtio år. Inte, svarades honom från flere munnar. Har ingen sett till Ella? frågade gubben ånyo. Man skakade på hufvudet. Har han varit ute ända se'n i middags? ljöd ännu en gång gubbens röst.
Dagens Ord
Andra Tittar