Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 juli 2025
Så han sade och gick bort förgrymmad, I sitt ord, sin blick, men ej i hjärtat, Om de stora tårar ej bedrogo, Som, då han sig vände, sköljde kinden. Ren låg jorden tyst i nattens armar. I sin stuga sof den gamle fadren, Bröderna i pörtet på sin stråbädd. Ingen sof, så sant han tycktes sofva, Men han väntade de andras sömn blott.
Glädjom oss åt marterna, som äro lika många betalta skulder, och låtom oss tro att det är av ren barmhärtighet som vi hållas i okunnighet om de ursprungliga orsakerna till våra kval. Vartåt pekar vår väg? Sex månader ha förrunnit, och jag promenerar ännu på vallen.
Men om så vore, varför skreko då människorna emot, när någon ville tro Guds egna ord, att det icke fanns en ren, att det icke fanns något kärnfriskt, något sunt?
Ren Kastiliens riddarskara Sig till häst beväpnad satt, Och den tappre grefven rider Mönstrande från rad till rad: "Paskal Vivas, Paskal Vivas, Du vår riddaräras glans, Hvarje kämpe ren sig väpnat; Du blott finns ej på din plats! Du, till häst den främsta fordom, Fordom främst i hvarje slag, Hör du nu mitt härbud icke, Icke krigstrumpetens klang?
Snart skall jag mer ej skåda ditt stolta prål, Ej mera höra dina vagnars Dånande larm på de fulla torgen; Men vandra ostörd kring i en lugn natur Och se dess prakt, ej rubbad af mänskohand, Och lyssna säll till bygdens tungor: Fåglarne, eko och silfverbäcken. Ren öppnar mot oss fjärden en vidgad famn. På afstånd ser jag stranden af Runsala, Där mellan sekelgamla ekar Nymferna vårda Choraei källa.
"Den, som leder fiskens stråt i hafvet, Fågelns stråt i luften, att de komma Dit Hans lag dem kallar, Han skall foga, Att ock jag i dag Hans kyrka finner." Stunder flöto bort, blott sjö och töcken Såg den gamle, från sin kosa vilsnad, Och hans kraft begynte svika; tyngre Kändes rodden ren och handen domnad.
En stund förflöt i tystnad, Då höjde lätt sitt hufvud Den sköna flickan åter: "Otaligt", så hon sade, "Har nu min furste frågat, En enda fråga ville Nadeschda få besvarad: Två gånger ren mitt öga Sett dessa lunder löfvas Och löfven åter falla, Och endast tvenne gånger Min furste har besökt oss. Han sagt dock, att hans glädje Finns här, ja, här allenast, Hvi kommer han så sällan?"
Men det klappade ren på hans läpp, det besinnade talet, Längtande ut, och han tog den raske Mattias vid handen, Tog sin dotter också och fordrade tystnad och sade: "Äfven att dansa är väl på sin tid; jag tadlar ej dansen, Tadlar ej heller joller och skämt, då det öfvas anständigt; Men man bör dock ej alltid, så länge det skiftande lifvet Varar, fiolers ljud och gigor, som mana till polska; Glädjen sändes ej heller så rik till den bördiga jorden, Att den beständigt förmår med vederkvickande håfvor Hugna en människas själ och böja dess sinne till skämtet; Därför gagnar det väl att i tid påminnas om allvar.
Men om hon bliver ren från sitt flöde, skall hon räkna sju dagar och sedan vara ren. Och på åttonde dagen skall hon taga sig två turturduvor eller två unga duvor och bära dem till prästen, till uppenbarelsetältets ingång.
Dock måste han härvid ofta gifva en ren och odlad smak grofva örfilar och sväfva mellan den retoriska flykt och platthet, som redan starkt erinrar om Lohenstein. Steget tages omsider fullt ut af seicentisternas efterhärmare. Man ville hafva en fantasirik och liflig skaldekonst, men också återföra den från gatans råheter till ett städadt och sirligt, efter tidens smak förnämt manér.
Dagens Ord
Andra Tittar