United States or Japan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ni kommer till vårt eget land: vi ha flera millionärer, än hela den öfriga världen tillsammans, ehuru vi icke ha en tiondedel så många som man tror. Jag har sett en förteckning af en välkänd jurist i Brooklyn öfver personer, som antogos vara millionärer, och den väckte mitt löje, som den väckt många andras. Jag såg män kallas för millionärer, som icke ens kunde betala sina skulder.
Jag bad att få bli lämnad i fred, då jag vädrade galgstreck. Nere hos värdinnan lät han förstå att jag var galen. De följande dagarna blevo lugna, och därunder fick jag tid att överväga. Hotande nöd, obetalta skulder, en otrygg framtid å ena sidan; å den andra lockade oberoendet, frihet att fullfölja mina studier, ett liv utan bekymmer. Och dessutom, en god idé är ju sin lön värd.
Wolfgang Schnitler var omkring 25 år. Hans militära bana hade ej varit någon lysande karriär, i mycket förorsakat av hans oregelbundna levnadssätt, och han hade föga utsikt till befordran. Han ägde ej någon förmögenhet utan levde i stället på sina skulder och det var honom mycket lätt att stifta sådana.
Hör vad jag säger: du har gjort mig några tjänster den 18 Brumaire du vet, jag brukar betala mina skulder nu ger jag dig till gengäld ett års respit. Uppför du dig ej rigoröst anständigt under denna tid, så... Du förstår väl, att jag icke är att skämta med. Jag lämnar nu Frankrike om ett par dagar, men Joseph och Lucien skola hålla ögonen på dig du vet, de beundra dig inte särdeles förut.
Farbror Ekenström brast i skratt, men hejdade sig: Du menar väl inte, att du har skulder? Jo-o-oo Det var mig en baddare. Och jag som har gått och trott att vid dina år var man åtminstone lycklig. Du lyfter en sten från mitt hjärta, som det står i Biblen. Hur många tusen ä det? Fy ra Precis en tiondel av vad jag har.
Kamrater gjorde upp hans skulder; själv sökte han en prediko-kondition och började läsa på prästen. Primus och Ultimus. Östgötarnas trädgård var riktigt fin på eftermiddagen den andra juni det året, ty där skulle bli kransbindning till promotionen.
Redan under sin skoltid hade han gjort skulder, som modern fått betala; därvid hade det växlats många hårda ord mellan mor och son, då han tillbringade sina ferier i hemmet. Nu bosatte han sig i garnisonsstaden och utkräfde, trots moderns föreställningar, hela sitt fädernearf, hvarigenom han tvang henne att skuldsätta gården till mer än hälften af dess värde.
Jag har burit ett dödligt, lidande hjärta, som mätt med klappning tidens slag, i min eviga barm och detta för att göra dig förtrolig med din Gud, hemvand i hans famn, som barnet i sin faders. Kom, min älskling och förstfödde! Räds ej! Dina skulder äro avtvagna med mitt blod. Jag är icke ett rysligt Öde. Jag är din fader, broder och förlossare!
Jo, det skall gudarna veta, svarade en annan stämma, och den tredje inföll: Har han råd till så dyra saker, din Schnitler? Tja, svarade betjänten, min herre lever faktiskt på sina skulder. Och han nekar sig sannerligen min hatt ingenting. Men, mina vänner, om ett par veckor reser han bort jag blir ensam herre på täppan här, då skall det levas livet.
"Jag bad dig låna mig hundra kronor, och jag fick det!" sade Erlandsson enkelt. "Stämmer!" instämde Hilmér. "Men jag är inte riktigt övertygad än. Betala igen pengarna, så skall jag tro dig. Det är klart", sade han till poliserna, "att karlen inte betalar Erlandssons skulder, utan att det är Erlandsson." "Naturligtvis inte!" ansågo dessa.