Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 juli 2025
Och de nickade igen till varandra och skrattade och sade: Tänk när vi blir såna! Men plötsligt lade sig en liten töcknig dimma över Davids ögon. Han slöt dem och tyckte han såg ändå, men allt var så ljust och tilltalande, ibland så strängt gråblått och så fjärran. Han log, han visste att han var i porten till haschischland. Och vinet gjorde honom sömnig.
Och hon hade en så bra kamin, som alltid var glödhet. Vem ä gamla Kerstin? Dä ä min gamla barnpiga. Och hon bor i Lillegård. Kalle nickade betänksamt. Och hos henne kan vi få låna en knappnål, som vi kan sticka oss mä i fingertopparna. Nu spärrade Kalle upp ögonen: Sticka oss i fingertopparna! Va pratar du för skit? Vafför skulle vi göra dä? Ack, dä va sant!
Han nickade och satte sig ned, fast han mycket väl förstod, att hon icke skulle komma. Han såg icke efter henne, fast han hörde, hur hästarna leddes upp till porten och att bara hans egna män stannade kvar. Herr Svantepolk kom fram och kastade sin handske mitt i hans bröst. Jag uppsäger dig tro och loven, konung! ropade han. Så länge jungfrun var kvar, fann jag det höviskt att tiga.
Han kände sig så hopplöst förödmjukad att han började plocka upp en handfull småsten för att Göran ej skulle se, hur förödmjukad han verkligen var. Slutligen kastade han stenarna från sig, rätade upp sig och sade: Ja, men du skulle se min häst! Ögonblicket efter stod Göran vid sidan om honom: Har du fått en ny häst? Stellan nickade hemlighetsfullt.
Han steg ned från katedern och räckte Elsa sin hand: Tack för det ni stannade kvar! sade han enkelt och varmt. Jag förstår att ni velat demonstrera för yttrandefriheten. Vill ni också säga mig ert namn? Hon svarade med gråten i halsen: Jag heter Elsa Finne men jag är gift med hon gjorde en gest mot dörren med prosten. Han nickade, som om han velat säga, att han också gissat sig till det.
Stellan räckte Kalle sin hand och sade: Nu ha vi gjort fostbrödralag å dä ä för livet. Kalle nickade. Det blev tyst. Det sprakade i kaminen. Stellan kände det, som om han inträtt i ett nytt och högtidligt skede av sitt liv. Nu hade han en vän, en riktig vän. Världen hade på något sätt förenklats. Han var ej ensam längre. Han var två. Han hade blivit starkare.
Seså far, upp nu, lossa på penningpungen och säg till mor om en sup! Nu är det sagt hvad som skall sägas. Eller vill ni höra ännu mer? Antti strök håret från ansigtet, nickade uppmuntrande, och Juuso fortsatte: Nå, en rigtig arbetsmyra är han dessutom! Han super inte mer än de andra och har aldrig varit en sådan qvinfolksfångare som mången annan här i socknen.
För resten är det brådt med skörden på prestens åker. I morgon skall rågen i rian. Tig och arbeta; det är Guds bud. Mera talades ej. Han gick ut ur stugan, tog pipan i munnen slog eld, nickade långsamt inåt, suckade och försvann. Om en stund hördes hästens steg; det gick långsamt, fot för fot på den ojemna, smala byvägen. Den unga qvinnan log så tankfullt. Det är inte värdt att vara ledsen!
Hon sjelf kunde inte göra det, då munnen hade torkat fast och själen var borta. Men Hellu förstod det af sig sjelf. Mamma, skall jag igen gå ut i sta'n och begära bröd? Mari nickade. Stackars barn, om du för eviga tider skulle gå bort och slippa att se det här eländet, tänkte hon, men kunde inte få fram det.
Med flyttfåglarne kommo också sommargästerna, och professorn nickade god mening som i fjor och tyckte att allt var »skön» som förut, isynnerhet att det skulle hållas bröllop. Lyckligtvis var Ida inte med. Hon hade gått ur tjänsten i april och skulle visst gifta sig snart.
Dagens Ord
Andra Tittar