Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 6 juli 2025


Vad Johannes Hall beträffar, fann hon honom mera ful än vacker, men hon upptäckte småningom, att han hade ett gott och vinnande löje. De kommo snart god fot med varandra, och det dröjde icke länge förrän Greta började uppföra sig som om hon varit hemma hos sig.

Mitt eget barn, är du glad igen? En sådan ful bula du har i pannan. Lilli grät ej vidare den dagen, hon var glad som förut, kanske till och med gladare. Skrattade åt Emmi, stack fingrarna i hennes mun och ref henne i håret. Emmi torkade med hennes lena hand sina kinder, hvilka hela dagen vättes af tårar, stora som tranbär.

Adjö, lilla vän! replikerade han ändtligen, lyfte vårdslöst hatten och gick. Elsa vände sig bort och brast i gråt. Hon blygdes för sig själf. Hemkommen stod hon länge framför spegeln och mönstrade sin bild. nickade hon sorgset. Det var sant, att hon var ful. Hon saknade behag. Och hon hade icke råd att kläda sig väl. Hon undrade, om någon man någonsin skulle kunna älska henne?

Jag hade aldrig sett andra menniskor än några små söta barn, som brukade leka vår äng, och de hade ljusblå ögon och ljust lockigt hår, och dem skulle jag nog ibland ha haft lust att leka med, men de voro ändå stora, och sågo mig ej. Men den här mannen var dubbelt större, och svart och ful, och han packade in mig i en låda. Der var fasligt ledsamt.

Nej, svarade Singoalla och satte sig stranden bredvid Erland: jag skildes från dig, var jag icke längre ond; jag tyckte tvärtom, att du var den vackraste gosse, jag någonsin sett; till och med din vrede gjorde dig icke ful. I hela vårt band finnes ingen enda, som är vacker som du. Assim, som säger, att han vill ha mig till hustru, är icke att jämföra med dig. Vem är Assim?

Jag blef rädd och kröp bakom min far, men han sade: "göm dig icke, flicka, utan låt din fästman se dig". När jag åter såg den främmande och såg hans röda hår och krokiga ben och sneda mun, sade jag: "Fy far, en så'n ful karl, honom tar jag aldrig till man!"

Din skrud är mörk som natten, och din tunga Är stum och tyst som den. Du kan ej glimma, och du kan ej sjunga, Du kan blott vara vän. Dig kallar mången ful och undrar öfver Att jag dig äga vill; Men du är öm och trogen, hvad behöfver, Hvad fordrar jag väl till? andra gäcka dina enkla kläder, Ser du mig huld, Och jag ej gåfve från din kropp en fjäder För pärlor och för guld.

Dessutom ägde livet ingenting att ge honom mera; han visste sitt öde; han visste att han kunde vid 45 års ålder äga ett vetenskapligt rykte, han visste att han därigenom kunde äreställen; han hade redan den skönaste och bästa kvinna om ett år kunde hon visserligen vara ful, sjuklig, kanske icke god mer.

En sådan kraft kan det visst aldrig komma i en kvinnas blod. Jag tyckte om att sitta och se detta; det var lif. Jag glömde, att den andra handen var ful, där den grep om benet med sitt gapande grepp; jag kunde icke slita mina ögon från denna bultande puls. Lif, verkligt lif inga tomma hjärnspöken och inbillningsfoster lif, lif! Låt mig lefva!

Men han var alldeles utledsen mor och gitte inte se åt henne, därför att hon blef gammal och ful och vissen af det myckna besväret med alla oss ungar. tror du, att jag skulle bli likadan? Inte kan jag veta, hur du skulle kunna bli? Det första, en minns i lifvet, sitter djupast och fastast det går aldrig bort, du Jesper. Men du vet, att jag håller dig innerligt kär.

Dagens Ord

munlås

Andra Tittar