United States or Algeria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bekymrad lät hans fader kalla läkare, Och af den sjukes vilda puls, hans tysta tår, Hans kväfda suck förråddes snart hans hemlighet. Då stod den sorgsne fadren upp. I skyndsam färd Till Agnes gick han, af förtrogna vänner följd, Och bad för sonens kärlek om förbarmande. Men stilla svarade den ädla flickan så: "Tilltro mig ej en känsla, som ej höfves mig, Som med en annan längesen förlofvad är."
En sådan kraft kan det visst aldrig komma i en kvinnas blod. Jag tyckte om att sitta och se på detta; det var lif. Jag glömde, att den andra handen var ful, där den grep om benet med sitt gapande grepp; jag kunde icke slita mina ögon från denna bultande puls. Lif, verkligt lif inga tomma hjärnspöken och inbillningsfoster lif, lif! Låt mig lefva!
Men sedan de gnidit honom och värmt honom med heta grötar, kände de att hjärta och puls slogo normalt. Väcka honom kunde de däremot icke. En läkare efterskickades och en klok gubbe och en klok gumma och allt vad på trakten fanns av insikt och förstånd, men väcka honom kunde de icke. De båda mågarna måste återvända till sina städer och yrken.
Doktor Isaksson skyndar till med en termometer för att undersöka fru Abramssons puls. Stockholms damer, vilka enligt Sveriges officiella statistik utgöra ett antal av 93,559, sammankallades i läsesalongen vid Brunkeberg, den enda lokal i Stockholm som kunde rymma en så stor samling, och beslöto att inköpa tavlan och överlämna densamma till tandgåva åt prinsen av Bohuslän.
Men säg det inte åt någon." "Nej." Steg hördes. Alma drog sig tillbaka på pallen. Läkaren och John kommo in. "Vi få se i morgon," sade läkaren, sedan han undersökt Arvi. Sedan vände han sig till Alma. "Men hur är det med er, fru Karell?" De sågo på hvarandra, John och han. "Ni duger inte till sjuksköterska i natt," sade han, i det han kände på Almas puls.
Men tankarna förmådde likväl inte sysselsätta sig med honom; de hade alla stelnat till en enda frusen klump i hennes hufvud. Läkaren åtföljd af John kom för att se om Arvi, kände på hans puls och frågade ett och annat rörande honom. Alma svarade honom tydligt, hon hade reda på allt och förblandade ingenting.
Han undrade, hur det skulle kännas, att en gång möta en sådan mänska, som bar världen inom sig, en av dem, som tänkte de tankar, han och alla andra om någon tid skulle tänka. Han tyckte, att han rent fysiskt skulle kunna känna deras närhet på en gata, att även om han ej kände igen dem från porträtt, han skulle förnimma deras närvaro som en klarhet, ett mera strålande ljus, en snabbare puls.
Han hade känt sig dragen till hennes ungdom, rörd af hennes naiva dyrkan, road af hennes tafatthet, någon gång värmd af hennes väsens heta puls, tjusad af hennes exotiska lilla person, som af en blomknopps fägring, då den råkat slå ut under hans ögon i starka färger, och andats all söderns rikedom. Men hvad mer?
När jag vaknade följande morgon på hotellet, var jag frisk till kropp och själ. Vid min säng stod läkaren. Han kände min puls och såg lugn ut. Därpå lämnade han mig ett papper. Överst stod: Vaxholms apotek. Därunder satt faslackad och med apotekets sigill försedd en vacker ljusgrön remsa av det fatala kuvertet, varunder stod skrivet: » Innehåller arsenik ». Våren på Djurgården.
Hvar af lif en gnista röjdes, Hvar en puls än vaken fanns, Där höll gubben rast, där dröjdes, Där försöktes vård och ans. Ingen fick i omsorg svika, Ingen välja känd och kär, Vän och ovän, allt var lika, Bröder voro alla där.
Dagens Ord
Andra Tittar