United States or Argentina ? Vote for the TOP Country of the Week !
Blott Almblads stannade kvar. För Adolfs skull. En kväll då det var mörkt och regnet smattrade mot papptaket diskuterade de frågan Adolf. Här finns ingen som kan ta honom, sa fru Almblad. Och för resten törs jag inte lämna honom till främmande människor. Ingen vet hur han får det. Jag stannar här, sade Almblad. Du kan ju resa till stan. Men jag stannar här tills vidare. Alltid blir det någon råd.
Ty om de små pastillerna, om opium, som verkar så underbart befriande, vet de ingenting. Gud ske lov för den saken! Men det kommer en kväll när ruset släppt och när han inte törs öka dosen mer. Då går han inte ned, då sitter han däruppe i sitt skatbo och ruvar. Det kommer flera kvällar, likadana. Han har avsagt sig giftet på en månad, han vill ej dö av det ännu.
Här, här i min famn, fruktar du här? Karmides hade utan motstånd tryckt den darrande flickan till sitt bröst och lekte med hennes mörka lockar. Jag skulle icke vara rädd, om du alltid vore här. Men du kommer ju och går. Du är borta, då kanske ... Nej, jag törs ej tänka på ett sådant ögonblick. Jag skall vara osynlig i ditt grannskap och synlig måtto stå vid din sida, om en fara hotar.
Han betraktade henne fortfarande med stor uppmärksamhet för att se hvad intryck hans ord skulle göra på henne. Men det syntes icke ringaste förändring i hennes ansigtsuttryck, icke så mycket som den flyktigaste rodnad. »Sådant gör man, ifall man törs att man talar om det bevisar att man inte vågar», sade hon i det hon mötte hans blick med det största lugn.
Ja, är där någon, som är så blyg, att han inte törs låtsas om, att han vet hur många ben ett fruntimmer har eller inte för sin själafrid kan se att de ä två, så kan han ju vända sig åt andra sidan och se på någon af gässen på fäladen, sa Ingrid. Harald började skratta. Och många med honom.
Tack för denna gången! Mig återser ni aldrig mer... Ur vägen, gott folk! Den som törs lägga hand på mig, får skylla sig själv. Och härmed lämnade han rummet och gick obehindrad genom hopen. När Brackander och Spöqvist hunnit sansa sig, ropade båda med en mun: Grip, grip, tag fast honom! Låt honom icke komma undan! Efter honom, era kanaljer! Ja, ja, nådig patron!
Himmeln är mulen, luften tung; man väntar ett oväder. Jag törs ej gå till sängs; tillbringar två timmar med brevskrivning. Krossad av trötthet kläder jag av mig och kryper ner mellan lakanen. En förfärlig tystnad råder i huset, när jag släcker lampan. Jag känner att någon bespejar mig i dunklet, snuddar vid mig, trevar på mitt hjärta, och suger.
Vad har I stekt? undrade gumman. Men greven gav Träsken en vink. Det står salt på bordet. Giv honom. Träsken lydde, tömde saltkaret i Raggens hand. Karlen tackade. Så sade han: Törs en fråga, när greven ska åka tillbaka till Frönsan? Och då greven icke svarade, sade han: För vi ha kört fram med kolrakärran. Och vi ska se till, att han kommer dit han ska. Därmed gick han.
Och min mor, stackare, har stått för verkstaden sedan, med rättigheter som änka, förstås; men hon har på hela två år legat till sängs jämt, så jag kan säga att det är jag, som ensam står före. Men säg mig, vackra Sara, hur gammal par exemple är du då, ifall jag törs fråga? Tjugofyra år och litet till. Vad? är det möjligt? jag tog dig för aderton år. Sådana kinder denna hy ...
Jag förstår inte alls sådana saker, men jag tror att om du hänger upp en termometer i ett träd i trädgården och låter den hänga en stund, så kan du sedan se efter om du törs ta ut Sara. Eva stannade på tröskeln till det stora vardagsrummet. Hon stod alldeles stel och rak som en staty och hennes pupiller vidgade sig och blevo stora som de bli på den som spänt lyssnar.
Dagens Ord
Andra Tittar