United States or Ethiopia ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Tro honom icke", svarade denne, "det är väl sant, hvad han säger; men han är mera slipad än vi båda tillsamman." "Väg edra ord, herr Gyllendeg", sade rektorn något stött, "jag är icke något barn, ser ni, och har handterat en sak förr. Rannsakning, herr Gyllendeg, rannsakning först och stryk sen.
Hon såg ingen annan utväg än att dö, ty till arbete trodde hon sig för alltid ha blifvit oduglig. Men han kom. Han skakade henne i skuldrorna, han kastade henne hårdhändt, smeksamt och hänsynslöst omkring, han gaf henne kindpustar och slag. Hvad skulle han eljes taga sig till? Detta var ju »rent hysteri». Stryk skulle hon ha. Det var det enda, som fattades. Känner du? Jag slår hårdt! Slå gärna.
"Jag undrar, hvart man ärnar stoppa mig", sade han, det vore ej för mycket, om jag skulle få följa med till herr Gyllendeg, då jag först och främst fått mera stryk än något annan för hans skull och sen lärt mig hitta fram i hans gård, då det varit litet farligare att styra där, än det nu kan bli." "Du har ju ingen annan rock än din skinnpäls, som hvar och en känner igen", sade generalen.
Se, vad han gör, Sörman, men han skall aldrig slå sin hustru. Husch nej då. Jag rörde en gång vid lilla gummans kind det var inte ett slag, förstår han, jag bara så här dåttade till. Men sanna mina ord, Sörman, jag glömmer det varken natt eller dag. Där ser han bäst, att jag inte är någon elak människa. Nå, än Hagelin då? Att han fick stryk, menar Sörman Nej, att han gick miste om Blekängen.
Vad hade han då gjort? Jag fick händelsevis veta att han fått stå i skamvrån i skolan. Det blev tyst och så sade den andre herrn: Fick han stryk för att han stått i skamvrån, så blev det ju dubbelt straff, först i skolan och sedan hemma. Den andre svarade: Han fick naturligtvis smäll därför att han uppfört sig så i skolan att man måste ställa honom i skamvrån.
Om hon jamar och skriker, det usla kräket, så stryk henne sakta på ryggen, då du kommer på vår gård, och tala till henne vänligt, förstår du. Farstudörren skall nog stå på glänt, och ingen annan dörr i gården är läst. Farväl, gullgosse, minns nu, hvad jag har sagt dig."
De är i alla fall tre stycken, de har varandras sällskap, och mer behöver de inte, tycker han. Och somrarna och vintrarna går. De är som sagt, fem, åtta och tio år. En dag händer det något. Vad tror du Larsson, det är som händer? Jo, två av de små, de äldre av dem, gör odygd, försvarar sig med lögner och får stryk, förfärligt med stryk, men inte på det viset att det skadar deras kroppar.
Men Raslinge klockor ringde: Mormora, mormora, mormora. Och hon såg dem i ekarna, små som furufnattar men fullvuxna människor ändå. Där var Lars med sina släpande ögonlock, där sju sorger hängde i vart ögonhår. Där var Anders som sneglade sidledes uppåt som när en hund ser på en lyftad käpp. Där var Stava med det smala, bleka gossansiktet, som smålog när hon skulle få stryk.
De kände troligen gubben B., ty han skulle ha lagt fingrarna på sitt astronomiska ur och svurit på, att solen gått för tidigt. Vi togo i land vid Korsö brygga och beslöto att sova till fulla morgonen för att, efter att ha besett fyren, sträcka in till Sandhamn. Det fanns i sällskapet en ung, nervo-biliös person, som läst för mycket estetik och fått för litet stryk i sina dar.
Svara aldrig, om du får stryk af mästarn, för det är välbekommet... Nästa söndag får du komma hem. Weli gick. Knytet vägde så mycket. Det tycktes honom så tungt, långt mer än nyss. Det var visst för det onda samvetet. Han grät vid vägskilnaden; tänk om han skulle springa hem med fiolen, bekänna allt och få förlåtelse? Men nej, det var för sent, solen började redan sjunka. Knytet vägde förfärligt.
Dagens Ord