Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 9 juli 2025


Han satt plötsligt och skrattade åt Hartman. Jag skall strax till Ziri, utbrast han, jag skall, du får ursäkta mig Dåre nej, stanna, vad tänker du ! Det är ju mitt i natten! Men David sprang redan ut gatan, utan att bry sig om vännens varningar. Den kyliga luften därute eggade honom och dock fanns det en svag röst inom honom som sade att han borde akta sig för att göra en dumhet.

Han får endera dagen en utnämning, jag går upp och gratulerar och passar ... du förstår. Herr Adolf skrattade. Hans pannas rynkor voro försvunna. Lät farbror August narra sig, ja, var det hans ensak. Thorsten satte sig beqvämt i en emma, lade benen i kors och begynte tala om farbror Augusts svaghet för utmärkelser och ordnar.

Vore det icke en möjlighet? de voro kusiner och kunde tala alldeles öppet, vore det icke en möjlighet att han kunde dem igen tills i morgon ju militärernas löner kommo ut qvartalsdagen. Löjtnanten skrattade, det som måste ske skall ske, lofvade han och tillade med sitt tillförlitliga handslag: I morgon afton kl. 6 skall du ha pengarne. Konversation och kortspel afbrötos.

Bäst han stod och talade med dem tog han henne om lifvet och drog henne ut mot tamburen. »Seså; skynda dig nu!» »Ja, ja! Det hastar väl icke starkt», skrattade hon; men hon spjernade icke emot utan lät honom föra sig ut i tamburen och hjelpa sig med ytterplaggen. Han var som en annan menniska; han skämtade och skrattade; det hade kommit något af ungdom öfver honom.

hon gaf mjölk i öfverflöd. Annat hade Pelle varit van vid. Brännvinet hade här i stugan oftast fått ersätta både mat och dryck. Barnen hade dröjt kvar hos Ladd-Pelle hela två dagar. De skrattade åt sig själfva när de talade om för honom hur han i förstone skrämt dem. Han som var bara god och rolig. Ovädret hade lättat opp. Man såg karlar köra snöplogen nere landsvägen.

Jaa, blir det likt en mänsklig varelse, är det lycka mer än konst, för det var det rysligaste jag har gått igenom. Vänta! När du blir gift, kan du nog igenom hvad ändå värre är! sa mor Faders och skrattade. När dansken kom ut, sa han att det hade lyckats utmärkt, och han log med hela ansiktet. Kan en se på't? undrade Siver. Nej, det gick inte.

Mitt eget barn, är du glad igen? En sådan ful bula du har i pannan. Lilli grät ej vidare den dagen, hon var glad som förut, kanske till och med gladare. Skrattade åt Emmi, stack fingrarna i hennes mun och ref henne i håret. Emmi torkade med hennes lena hand sina kinder, hvilka hela dagen vättes af tårar, stora som tranbär.

Läkaren och prästen munhöggos oupphörligen, häradshöfdingen och kaptenen skrattade, det var en gemytlig kvartett, fyra oskiljaktiga vänner, man kunde icke undvara hvarandra, man behöfde hvarandra och älskade hvarandra både i lust och nöd.

Verna Sommar skrattade, men var röd af förlägenhet, likaså flickorna. Hon tyckte om dem för deras hurtighet i gymnastiken och hade nog märkt deras blyga beundran. I

»Nej, öfver att du ingenting nämt om pjesenHan smålog. »Det var också nå'nting att tala om.» »När skref du denfrågade modern. »Strax jag kom upp. Det är bara skräp.» »Hur länge höll du med den?» »Ah, ett par dar. Tre eller fyra. Du är ju en riktig stor-inqvisitor.» »Ja, naturligtvisskrattade hon. »För det jag gör dig ett par frågor när du aldrig sjelf berättar någonting

Dagens Ord

bärstolarne

Andra Tittar