Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 31 maj 2025
Ja, vilket bland alla dessa folk som mina fäder hava givit till spillo har väl haft någon gud som har förmått rädda sitt folk ur min hand eftersom I menen att eder Gud förmår rädda eder ur min hand!» Nej, låten nu icke Hiskia så bedraga och uppegga eder, och tron honom icke; ty ingen gud hos något folk eller i något rike har förmått rädda sitt folk ur min hand eller ur mina fäders hand.
Behåll då din, om du den så behålla kan, Att du ej nödgas rubba Dikes helga bud; Om ej, så sky den, som en giftig orm du skyr. Låt makten fara, högheten gå opp i rök Och rädda, hvad som mer än kungavälde är, En fläckfri lefnads ära och en skuldlös själ!
Det var ett ögonblick, då änglarne sade till Lot: "Rädda dina slägtingar," men det kom längre fram ett ögonblick, då samma änglar sade: "Rädda ditt eget lif och lemna dina slägtingar." Många ofrälsta hafva allaredan blifvit nödgade, och det har gått i uppfyllelse på dem: " De ogudaktiga skola förblifva ogudaktiga ," Dan. 12:10, och "den orättfärdige fortfare att göra orätt" o.s.v., Uppb. 22:11.
Väl, jag har inte Gud, jag har bara mig själv men nu tror jag nu tror jag, nästan bröt han ut. Jag tror att jag skall segra över fattigdomen, över vanvettet, över detta hem, över mig själv! Å, nu förstår jag, det är bara jag själv, min egen vilja som kan rädda mig själv! Och vad blir det första jag nu bör göra det allra första blir att befalla mig själv att sova utan fruktan.
Men om I icke tillbedjen, då skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?» Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen: »O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta.
En sådan afton slogo vi det vildaste larm på ett hus vid vägen, utan att någon menniska rörde sig der inne. Kanske var huset tomt, kanske också att dess invånare blefvo rädda för så mycken energi i en viljeslapp tid, ty icke nog med att vi en gång hemsökte fönster och dörrar, utan vi återvände »noch ein mal», sedan vi gått ett stycke utan att se ett spår af menniskoboningar.
Lumpna, usla järn, du är mer stark, mer evig än min ande! Ha, ha, ha, ha! Hör, huru hvalfven skratta åt mig, åt mig. O, död! Tag detta lif! Hölj eftervärldens vanfräjd öfver mig, men rädda, rädda hertigen och folket! Ej svar, ej tröst! Blott som ur annan värld kanonen doft igenom hvalfven suckar. Mitt hufvud är så trött, min tanke svindlar. Frid, frid! Tionde scenen. Daniel Hjort. Johan Fleming.
Nu hade de skrattat begge två så hårdt så att småfåglarna hade blifvit rädda och flugit bort. "Knifven, gråhunn i gården är lika inmarlig och illsint han som folket i eran gård", flinade finndrängen. "Han är nog god till att spåra opp ungarna och ha dom fast i ben och rygg och det innan dom hinn gapa". "Allt de där låg du och hörde på?" hviskade Maglena med ögon vidgade af förskräckelse.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar, och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen. För sångmästaren; en psalm av David. Rädda mig, HERRE, från onda människor, bevara mig från våldets män, för dem som uttänka ont i sina hjärtan och dagligen rota sig samman till strid.
Populärt talat de voro rädda att få barn och voro inga dygder, och denna hälsosamma fruktan underhölls vid högsta temperatur av gårdens drängar och sonen i huset, som gärna spottade i andras kål för att få behålla den. Möjligt är också, att bondpojkarne, som saknade stadsherrarnes tillfällen till i det avseendet ofarliga nöjen, voro mera drivna i självbehärskningens svåra konst i den punkten.
Dagens Ord
Andra Tittar