United States or Haiti ? Vote for the TOP Country of the Week !


Klemens besegrade de fördomar, som ville stöta henne tillbaka, men han skulle icke hava förmått detta, om icke hastigt en tanke hos honom uppstigit att omvända henne till kristendomen. Detta beslut uppfriskade hans själ; det gav honom ett värdigt mål att eftersträva och avvände hans tankar från honom själv.

Det är det onda, egenmäktiga och mörka, hvari vi män'skor famla; och när det en gång är kufvadt, , krigsöfverste, ha dessa droppar bläck dock mer förmått än strömmar utaf blod, som svärd utgjutit. STÅLARM. Ni gamle svärmare, vill ni ställa er utom tiden, tils med oberäknadt vingslag den slår er hämndfull ned i stoftet snart. ERICUS ERICI. Hvad menar ni? Hvad har jag väl att frukta?

Fattigdomen, mot vilken han fört en oavbruten kamp, hade han dock städse förmått hålla avstånd. Det var blott en fiende, med vilken han aldrig mätt sina krafter, och denne fiende hette döden. Det var kanske denne mans icke minsta lycka, att han länge aldrig allvar fruktat, att döden kunde drabba honom själv eller dem, som stodo honom närmast.

Den gjorde henne blyg, nästan skamsen hon blundade, när hon smålog men hon förnam, att i och med detsamma den iklädde sig ord, hade den förmått att kristallisera till kärlek hennes formlösa längtan, hennes unga livslust, hennes entusiastiska beundran, de sista dagarnas pinande ängslan.

Och han störtar sig i böljans sköte, Hinner ändtligt till en kulen klippa, Klättrar upp, och, himmel! utan fasa Hvem förmått den gamles straffdom höra Midt i hafvet, den kulna klippan: "Ciaslaus, o min son, min älskling, Som länge jag af himlen tiggde Och som, ändtligt mig af himlen unnad, Grymt din faders hufvud eftertraktar, O, vik från mig, o, vik fjärran från mig!

Och kan det således sägas, att Platons kärlek, den »himmelska kärleken», har förmått tjäna både himmelens och jordens makter, där den gifvit mystikern medlet att förlora sig i gudomen och skänkt jordelifvets man medlet att förkofra och trygga sitt jordiska jag.

Men hvad Wieselgrens gissning beträffar, att Douglas skulle hafva förmått Lucidor genom rusets inflytande att hopsätta poemet, är detta obevisadt och osannolikt, att endast den förtjenstfulle granskarens vid hvarje tillfälle framträdande nykterhetsifver kan förklara densamma.

Jag vill blott glad inför ditt anlet stanna Med eldadt hjärta och med upprätt panna, Det är min manliga, min fria bön. Du gaf mig kraft att stridens massor hvälfva I omotståndlig fart från trakt till trakt; Min kropp är bräckt, och mina lemmar skälfva, Hvad hade jag förmått af egen makt? Ja, jag har segrat.

Det är en vink av henne, som förmått Rakel att i afton stanna hemma. Rakel har stigit upp altanen av sin faders hus. Där är hennes älsklingsställe under vackra aftnar som denna. Man har därifrån en vidsträckt utsikt över den östra och norra delen av staden.

är den hemska sagan om de två, Mer mörk kanske, än jag förmått den skildra; Har du, som hört med fasa nu därpå, För strängt den stränge dömt, hör också Ett ord af frid, som din dom förmildra.