United States or Brunei ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och med en skamsen och rysande känsla tänker jag på min hustrus lidande, som är större än mitt. Icke långt efter denna dag hemkallades jag av ett telefonbud, som meddelade, att min hustru träffats av ett häftigt krampanfall. Man tillade, att det var allvarligt, och bad mig påskynda hemfärden. Samma dag hade jag tidigt sagt farväl till min hustru, innan jag for till mitt arbete.
Aposteln hade förrått sina hemliga planer och drog sig skamsen tillbaka. Louise fick roa sig i fred med den vita råttan. Men om kvällarna, då lektorn återvände från skolan eller från Blekängen, tog han leksaken ifrån henne, stängde in vita råttan och gjorde henne dödstrött och dödsskrämd. Vita råttan kämpade tappert. Men hon hade sin svaga punkt.
När hon kom ut i droget, där mörkret börjat förtunnas, så att lövets grönska kunde skönjas, fick hon se Carlsson och Ida komma längst opp i brinken, hand i hand, som om de skulle kasta sig in i en polska. Skamsen att bli träffad här i »gröna gången» vände hon och skyndade över stättan för att hinna hem, innan folket hade givit sig av.
Det flög en reflex ifrån solens gyllene glans från hennes hufvud, från hennes ögon, hvilka ej lämnade björnen. "Björntasse, Myrtus, Storfar" ruskade på sig. Han kände sig besviken, nedslagen och besvärad. Efter en stunds begrundande sänkte han hufvudet, som skamsen, och luffade iväg inåt skogen utan att följa den bortflydda kvigans spår.
Och endast för ett par dagar sedan hade han lovat henne och sig själv, att han inte skulle överge henne. En eftermiddag, då han åter hörde henne vid pianot, gick han långsamt uppför trapporna och ringde på. Han kände sig skamsen och osäker. Men han hade sin lögn färdig. Hon reste sig upp från pianot: Jaså, du kommer ändå till sist, rymmare? Jag har varit sjuk.
Det var första gången han mutat en människa. Och en sådan människa! Han var skamsen och stolt. Men mer stolt än skamsen. Han öppnade tamburdörren och hörde en gäll stämma: Ja, där kommer ingenjörn! Hur länge ska en stackare få vänta? Det var knappt en hade sagt amen i morgonbön, så gick en hit. Och här har en stått i timmar. Är det herr Hagelin? Jo, nog är det det.
Hon rykte på axlarna, ironiskt, medlidsamt, ringaktande. Barnsligt...... Kanske du inte lätt entusiasmeras af någonting? Nej, jag tycker alt sådant där är idel naivitet. Jag förstummades. Mina bästa, heligaste känslor idel naivitet, som mera utvecklade människor gjorde narr af! Jag kände mig både förargad och skamsen.
Så började han tyvärr viska kärlekens heta ord och jag kände igen honom. Det var Jan-Petter. Jag presenterade mig kort och kraftigt och han blev gruvligt skamsen. Betty! sa han, Betty! Du med din uppnäsa och dina smala ben! Var hade jag mina ögon? Fru Olga, som lyssnat bakom de båda damernas rygg, fann ingen orsak att ringa med nycklarna utan gick tyst därifrån.
"Ante, hjälp farfarn, han går lika illa, som mor gick på sistone", hviskade Maglena. "De är så farligt halt ute på bron." Ante gick långsamt, som skamsen efter den gamle. Men när han kom ut, där ingen gjorde narr af honom, tog han fast tag om gubbens ena arm och hjälpte honom varsamt ner för trappan utför den hala, knöliga stigen, som ledde till den lilla stuga där han bodde som födorådstagare.
"Den där lill'stintan ser mig annars inte ut för att vilja säga annat än hvad rätt och godt är", tillade hon vänligt. Maglena stod röd som en ros med ögonen nedslagna. Hon ville gråta, så ängslig och skamsen kände hon sig. Månke vågade förstås inte mer öppna munnen en sådan farlig respekt som han hade för Antes nyp.