Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juni 2025
Varför får jag aldrig vara i fred för syndernas förlåtelse? Men Kerstin sov allt hårdare. När han suttit en stund och småpratat för sig själv ramlade han baklänges i bädden bredvid henne och somnade som en sten, med kläderna och skorna på sig. När han sedan vaknade, sjuk och dödstrött och ångerfull, ty han mindes ej om han verkligen omfamnat henne, var hon redan ute.
Ett svårt hostanfall afbröt honom och då det var öfver, nästan dignade han ned på en stol, så blek och dödstrött, att Hanna ryste. Skulle han dö här och hade hon dödat honom? Se här, drick litet vatten! sade hon och räckte honom glaset. Hans hand skakade, då han mottog det. Tack! sade han. Det är kanske första och sista gången du bjuder mig en dryck.
Jag är dödstrött, jag tycker jag vill sjunka tillhopa som en trasa och ändå samma osynliga, förbittrade kamp! Har jag icke kännt deras klor om min strupe, från den svartvingade morddjäfvulens till och med denna lumpna lilla sat-krymplings. Men ännu tror jag på viljan och förnuftet, ännu vill jag bita tänderna samman och slåss med det som finns utom och inom mig.
De vanligaste, de tarfligaste, de minst snillrika kvinnor ha kunnat uppnå detta men icke jag! När jag varit dödstrött, har det aldrig funnits en axel, som jag kunnat luta mig mot i fullt förtroende. Jag har aldrig fått visa mig vek, som jag är. Jag hade tänkt skrifva resebref att sända hem till någon tidning; det hade alltid gifvit en smula inkomst.
Derefter föll hon i en lätt slummer med Hannas hand i sin. Morgonen ljusnade och fann dem i samma ställning. Hanna var dödstrött, men nändes icke draga sin hand ur Bellas, icke röra sig för att ej väcka henne. Fru Palmfelt kom insmygande med oroligt frågande blickar. Hon sofver! hviskade Hanna gladt till svar. Denna sömn, var den till lif eller död?
Hon var dödstrött och sov nästan, när kusken äntligen höll utanför Madame de Châteauneufs hus i Rue du Bac , nära floden, Faubourg St. Germain. Yrvaken kom hon ur vagnen och in på en rymlig, fyrkantig gård, där en stor, monumental fontän vit i månskenet var det första, som tilldrog sig hennes uppmärksamhet. En man med lykta kom ut från den breda huvudbyggningen. Abbéen bjöd henne handen Monsieur de Châtillon hade de redan bjudit farväl och de gingo
Snöyran hade ökat, rymden mörknade mer och mer, och det började skymma över stråkvägarna och torgen. Tomas var dödstrött, och likväl drev han ännu gata upp och gata ner. Det fanns ju en möjlighet, att han kunde möta Hall. Han hade förr ofta brukat träffa honom ute just vid den tiden, i middagstimmen; varför skulle han icke kunna möta honom i dag, då han behövde honom?
Pitter var på grund av hans efternamn Stellans öknamn. Hur vågade du? Det låg beundran i deras röst. Men också för denna var han alldeles okänslig. Vad betydde kamraternas beundran? Han hade ingen aptit till frukosten och gick in på sitt rum, lade sig på soffan. Han var så dödstrött, dödstrött.
Aposteln hade förrått sina hemliga planer och drog sig skamsen tillbaka. Louise fick roa sig i fred med den vita råttan. Men om kvällarna, då lektorn återvände från skolan eller från Blekängen, tog han leksaken ifrån henne, stängde in vita råttan och gjorde henne dödstrött och dödsskrämd. Vita råttan kämpade tappert. Men hon hade sin svaga punkt.
Ser du, hur jarlens alla fem fingrar ännu synas på kinden... Varifrån få vi kvinnor våra aningar? Själv kan jag inte förklara det, men bara Magnus kommer in i rummet, känner jag, hur var liten sena börjar sticka och rycka. Och ändå är han alltid så hövisk mot mig, så tålmodig och undfallande. Men jag tror inte på honom. Å, jag är dödstrött. Giv mig ett horn öl.
Dagens Ord
Andra Tittar