Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Nu var ångesten borta. Nu betydde det, att bli gammal, just att vinna sin sons tillgifvenhet. Hvilken oändlig trygghet det låg i att vara mor! Aldrig hade det väl funnits en son, som vändt sig bort från sin mor, derför att hennes hår blifvit hvitt eller hennes kind fått rynkor. Tvärtom!

Det var oklara, sväfvande tankar, hvilka korsade hvarandra i hennes hjerna. Hon hade lofvat Nymark många saker. Bland annat att han ofta skulle komma och helsa dem, snart de flyttat till staden. "Någon gång," hade Nymark sagt, men hon visste mycket väl, att det betydde "ofta."

Han fann, att det mycket säkert varit hennes kalla och fullkomliga allvar, hon yttrat hur det skulle bekomma henne alldeles ingenting, om han stannade därinne. Vad betydde han således för henne? detsamma som en stol ... ett bord ... en dörrpost ... ett lika mycket. Förkrossande! förintande! En stol tillåter ju den skönaste flicka utan svårighet vara närvarande vid sin toalett?

Det betydde ännu mera för Betty, och hon blir djupt olycklig. Ändtligen hade hon fått tillfälle att älska någon, icke blott af hela sitt hjärta utan också, och i synnerhet, af hela sin själ. Denna kärlek hade, uppriktigt sagdt, luttrat henne. Den hade förvandlat henne och förnyat henne, den hade gifvit människovärde åt henne, och nu vore hon således åter störtad ut i sin forna tillvaro!

Kanhända att han nu kunde träffa Hall hemma. Det var kanske redan för sent, men han ville likväl tala med honom. Han stannade utanför Halls port och såg upp åt hans fönster, och han började redan fatta nytt mod, han såg att det lyste i springorna vid gardinernas kanter. Han sprang uppför trapporna och ringde. Vad betydde det att han icke kom ut och öppnade? Han var ju hemma det lyste i fönstret

Det låg ringaktning däri. Och hvad betydde väl hans uppförande gent emot henne under hela vinterns lopp? Ringaktning, själfförgudning! Han hade behandlat henne som ett barn och hon hade låtit det ske, därför att hon i början hade varit bländad af glansen kring hans namn. Nu kände hon honom, och nu visste hon, att hon själf var lika mycket värd som han.

Han, Stellan Petréus, hade funnit Han hade fått en filosofi, en religion! Vi skola utveckla oss till att bli Gudar Han gick sakta in mot staden, irrade ännu länge omkring gatorna. Han log, hela hans ansikte lyste som förklarat! Rose, kärleken vad betydde det! Smygaren, ett nedsatt sedebetyg, relegering hur meningslöst inför detta, att ha funnit Sanningen, en Filosofi, en Religion

Holmdis var ju ett barn och alltsammans var en lek. Vem vet ens, om vi någonsin betydde något för henne! Allvaret kom sedan, men det var något annat. Allvaret, det var vår tävlan om vem av oss, som skulle vara man att knyta en förbindelse med Ulvungarnas ansedda släkt. Och aldrig har jag bättre än nu förstått, hur väl vi behövt ett sådant gifte.

Prosten hade rätt, det var endast fattigt folk, magert och blekt och askgrått folk, som slöt sig till Hagelin. Och även bland dem ansågs det som en skam. De frågade varandra: Ska madam Eriksson och köpa skor? Vilket betydde: Ska madam Eriksson och höra Hagelin predika? Det lät ju ståtligt och förmöget: att köpa skor.

Pitter var grund av hans efternamn Stellans öknamn. Hur vågade du? Det låg beundran i deras röst. Men också för denna var han alldeles okänslig. Vad betydde kamraternas beundran? Han hade ingen aptit till frukosten och gick in sitt rum, lade sig soffan. Han var dödstrött, dödstrött.