United States or Moldova ? Vote for the TOP Country of the Week !
Med ens kände han ej endast, att hon behandlade honom orättvist, utan också att han innerst inne var rädd för henne, att han fruktade henne som man fruktar en högre auktoritet, en far, en målsman. Han försökte förklara för henne, hur det verkligen gått till, hur han gett Smygaren en läxa i gentlemannaskap, han aldrig skulle glömma.
Det stod med ens för honom som alldeles nödvändigt, att han måste sköta sig i latin de återstående timmarna. Det var alldeles nödvändigt, annars kunde det gå åt skogen. Han var säker på att Smygaren skulle klämma åt honom alldeles förbaskat och söka pressa ner hans AB i latin till ett slätstruket godkänt. Rose var mycket purken. Jag har gått här i tjugu minuter.
Slutligen sade Smygaren: Ja, kära Petréus, jag behöver inte fråga dig, varför du inte läst på. Den, som använder hela eftermiddagen att gå ut och kurtisera flickor, den går det till sist på tok för. Och det gör det med dig! Stellan blev plötsligt blodröd i ansiktet. Någon längre ned i klassen fnittrade. Han vände sig om för att upptäcka, vem det var.
Han slog upp boken, kastade en blick i den och slängde den med ett uttryck av obeskrivligt äckel från sig på golvet. Jag ger fan i den! Han började åter gå av och an. Och för resten är det väl troligt att vi får fritt från latinet i morron. Smygaren ska väl ha studenterna Alltid en tröst! Smygaren uppträdde verkligen nästa morgon i frack. Men studentexamen skulle ej börja förrän klockan åtta.
Men såg ni den där lilla fan, vi ska ha i latin. Den nye! Ä det den, vi ska ha i latin? Den där som ser ut som han släppt en smygare och försökte skylla ifrån sig? Visst! Visst fan! Det ska han hetta! Smygaren! Djävla bra namn! Smygaren! Ett par av klungan detacherade sig ögonblickligen för att sprida nyheten i vidare kretsar.
Han, Stellan Petréus, hade funnit Han hade fått en filosofi, en religion! Vi skola utveckla oss till att bli Gudar Han gick sakta in mot staden, irrade ännu länge omkring på gatorna. Han log, hela hans ansikte lyste som förklarat! Rose, kärleken vad betydde det! Smygaren, ett nedsatt sedebetyg, relegering hur meningslöst inför detta, att ha funnit Sanningen, en Filosofi, en Religion
Vad Rose än hade att anmärka på honom, hans brist på konstnärlighet och färgsinne, hans barnsligheter och dumheter: när det verkligen gällde, när det var frågan om att visa, vad man innerst inne var, då svek han inte, då handlade han som en man, utan att fegt och småaktigt tänka på följderna. Han hade gett Smygaren en läxa, han aldrig skulle glömma.
Han skulle nog hädanefter akta sig för att rota i andras känslor och privatliv! Trodde Smygaren att han kunde behandla sjundenedrister som barnrumpor, så visste han i alla fall nu , att det fanns en , som visat, att det inte gick för sig! Där nere började de blivande studenterna samlas i frack, vit halsduk och nya vårrockar. Ett helt långt evigt år kvar Plötsligen ryckte han till.
Varför hälsar du inte? Jag ber om ursäkt, men jag såg inte. Nå, då får väl rektor och kollegiet lära dig att se upp. Smygaren, som fortfarande var i frack och på väg till censorsmiddag, snurrade om på klacken och gick. Stellan blev stående länge kvar. Det surrade i hans hjärna. Det susade i hans öron. Slutligen vände han sig om för att hinna upp Rose. Han såg henne ej i bulevarden. Hon hade gått.
Plötsligen stötte hon honom i sidan: Se opp! Han såg på henne: Vad är det? Men det var redan för sent. Han hörde någon vid sidan om sig ropa: Petréus! Han vände sig om. Några steg ifrån stod Smygaren. Stellan förstod ej med samma. Hör du inte! Jag vill tala med dig. Han gick långsamt fram. Med ens gick sammanhanget upp för honom. Smygaren hade gått förbi dem och han hade inte sett