Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 maj 2025
När Bella kom från skolan gick hon in till sin mor för att omtala sin nya bekantskap. Du kan ej tro, mamma, hvad hon är underlig och olik oss andra. Jag undrar om du ens skulle förstå dig på henne. Tänk, att ordentligt lexa upp mig första gången vi talade med hvarandra. Fru Palmfelt lyssnade intresserad. Hon var inom sig glad öfver att den nya kamraten åtminstone icke skulle skämma bort Bella.
Hvarför skola menniskorna bjuda mig till sig, när de icke kunna förlika sig med mitt sätt. Tant vet, att jag icke kan förställa mig. Det begär jag icke heller, svarade fru Palmfelt lugnt, men aktningen för dina medmenniskor bör åtminstone afhålla dig från att afsigtligt såra dem och visa dem vanvördnad.
Tror du icke, tant, att det varit bäst för henne om jag gjort det? Fru Palmfelt betraktade henne forskande. Hvarifrån har du fått dessa skrupler? frågade hon vänligt och fattade Hannas hand. Man har sagt mig att jag utöfvar ett dåligt inflytande på Bella, sade Hanna rodnande. Och jag har ibland tyckt mig märka, att också tant med oro ser vårt täta umgänge.
Tårarne sutto qvar i ögonhåren, och läpparne darrade ännu litet i sömnen. Men småningom utplånades dessa sorgens spår af de lyckliga drömmar man drömmer i englarnes vakt. Fru Palmfelt hade icke kunnat undgå att märka, att Bellas hela väsen vunnit i fasthet den senaste tiden. Hon såg det nu åter på detta lilla drag.
En dag då Bella var ute och Hanna tillsammans med Bengt beskådade ett illustreradt botaniskt arbete, bad hon Hanna komma in till sig på en stund. Hanna kom, utan att ana att ett förhör väntade henne. Fru Palmfelts försigtiga frågor väckte hennes misstänksamhet, och hon rustade sig till försvar. Jag rår icke för, att jag är sådan jag är, afbröt hon häftigt fru Palmfelt.
Hon framhöll ingenting, som kunnat rättfärdiga henne, tvärtom omtalade hon med sträng noggrannhet hvarje ful tanke, hvarje ovänligt ord hon kunde påminna sig. Det oaktadt kände sig fru Palmfelt lugnad. Hanna hade visserligen felat mot några af etikettens regler, men detta var i hennes ögon af liten betydelse.
Derefter föll hon i en lätt slummer med Hannas hand i sin. Morgonen ljusnade och fann dem i samma ställning. Hanna var dödstrött, men nändes icke draga sin hand ur Bellas, icke röra sig för att ej väcka henne. Fru Palmfelt kom insmygande med oroligt frågande blickar. Hon sofver! hviskade Hanna gladt till svar. Denna sömn, var den till lif eller död?
Jag skall gerna omtala allt för dig, tant, sade hon nästan ödmjukt. Du har rätt att få veta det, du är ju Bellas mor. Och så följde berättelsen om hela aftonen hos Enestams, under det hon öppet såg fru Palmfelt i ögonen. Hon beskref sin ovänlighet mot Lilli, sitt vårdslösa sätt och sin brist på sällskapsvett.
Ack, tant, det känner jag dagligen. Jag skulle torka bort till ett petrifikat, om jag ej egde Bella. Hennes aktning är min starkaste sporre till det goda. Fru Palmfelt tryckte hennes hand. Gud skydde er vänskap, sade hon varmt, och låte den få fortfara till lifvets slut. En verklig vän är dyrbarare, än alla jordens skatter.
Alla lyssnade med intresse till Jenny Stenman, som beskref något med hemlighetsfull röst. Och sedan, fortfor hon, dansade han med mig på hvarenda bal och nu, just nu när jag kom ned till banan, mötte han mig och gaf mig i förbifarten en artig helsning och en slängkyss. Åh, fy då, en sådan näsvishet! afbröt Bella Palmfelt henne förtrytsamt. Men kanske såg du miste!
Dagens Ord
Andra Tittar