Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 maj 2025
Din fågel har ju inte grönaktiga fötter utan de äro bleka, sade hon förtrytsamt med den djupaste mansröst. Vad äro ni för jägare här i drotthuset, som inte veta, att en så gammal hök kommer man ingen vart med annat än med godo? Hon tvärtystnade och lade handen över munnen, men det var så dags. I nästa ögonblick voro de alla sexton redan på flykt, och vapen rasslade i kungsgården.
Så skrufvade han sig, triumferande, tillbaka till sin plats. Den lilla sof tungt och drömde; men plötsligt slog hon ut med handen, så att tobaksskrinet föll till golfvet med en skräll, och hon själf for upp med förvildade ögon: Jag sof icke! mumlade hon, het i kinderna af blygsel. Fadern och magistern brusto i skratt. Jag säger ju, att jag icke sof! upprepade hon förtrytsamt.
Alla lyssnade med intresse till Jenny Stenman, som beskref något med hemlighetsfull röst. Och sedan, fortfor hon, dansade han med mig på hvarenda bal och nu, just nu när jag kom ned till banan, mötte han mig och gaf mig i förbifarten en artig helsning och en slängkyss. Åh, fy då, en sådan näsvishet! afbröt Bella Palmfelt henne förtrytsamt. Men kanske såg du miste!
"Ja, och de är ju de jag sir och vet och säg", fnyste Maglena förtrytsamt, "och jag fick dansa me bruden och fick tolf skilling." "Jämmerligen heller så roligt de va' till att få si nån' från fjälltrakten. Jag längtar så farligt dit ibland, hälst nu på sommarn. Förr bruka jag ju stå för kräken i fäbodarna våra, den här tiden."
»Dvärg!» sade Bill förtrytsamt. »Sex fot och två tum.» »Ja visst! Världens största dvärg naturligtvis. Det blir en utmärkt attraktion! Skaffa bara ett tält så .» »Håll muggan!» sade Bill. »Det där är dumheter, men något slags göra får vi säkert. Marsch framåt!» Sakta vandrade vi genom gatorna i solskenet mot den utkant där utställningen var uppställd.
Innan ännu rodnadens vågor hunnit uppstiga från hjärtat till halva höjden av hennes kinder, svarade hon förtrytsamt: Det höves ingen, och minst en krigsman, att föra lasteligt tal om sin konung. Käre mäster Sigfrid, tro mina ord, jag är så enfaldig som en skata i alla de stycken där icke ni givit mig litet bättre förstånd.
"Aldrig värdt att du säger de", utropade Maglena förtrytsamt. "Svara då på rappet på andra budet?" "Du skall icke missbruka Herran din Guds namn, ty Herran skall icke låta honom vara ostraffad som Hans namn missbrukar." Svaret gick flytande, Maglena var påtagligen häpen. Men hon tänkte snärja honom med åttonde budet, som alltid tett sig trassligt för henne. "Hvad förbjudes i åttonde budet?"
"Men riktigt me' mat och kaffe fick vi, och ligga fick bå vi å Gullspira, kom ihåg de stinta?" "Ha' jag sagt att ja glömt tocke då", ifrade Maglena förtrytsamt. "Där de int fins nå kvinnfolk kan en väl int ha' de fint heller, så int undras jag på de int." "Nä nä", medgaf Ante, fullt öfvertygad om att systern hade rätt fast denna åsikt ju inte var smickrande för honom, som inte var kvinnfolk.
Han tog af den stora malätna skinnmössa, som varit fars, och torkade svetten ur den vackra pannan. Hans blå ögon lyste förtrytsamt, då han såg tillbaka på systern. "Kanske kungen ha hundra getter, och kanske han har tusen ja lika många som en lapp kan ha renar. Men du tror väl int att kungen ha vett te räkna ut hur många getter en tocken liten en som du är god för att geta?
Småstenarne på gångstigen voro denna qväll särdeles ymnigt tillstädes, trädgrenarne försåtligare än eljes, daggen gjorde marken slipprig och hal, och qvistarne slogo honom i ansigtet. Han kände det förtrytsamt oländigt på den lilla skogsstigen längs stranden, och qvällens alla obehagligheter stego fram just nu och kommo hans hjerta att slå ännu häftigare af förtrytelse och ovilja.
Dagens Ord
Andra Tittar