United States or Burkina Faso ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han skulle gifta sig med en kvinna, som bara förmådde locka fram det låga, det fula hos honom. Och skulle han längta efter en annan, en lång och smärt gestalt, smärt som en statyett, jungfrulig som Snöklockan. Vilket underligt liv! Vilket ironiskt öde!

"Och sedan hviska de oafbrutet med hvarandra." "De sätta ihop historier, naturligtvis. Det är just hvad sådana der pläga sysselsätta sig med." Nymark skrattade ironiskt. Men om en stund lemnade han Alma hos några bekanta och gick öfver till herrarnas sida, ty han hade elaka aningar. Främmande masker skockade sig omkring Alma.

Han frågade Johan om han ville ta ett glas punsch. Johan tog det. Derpå frågade den gamle ironiskt om han hade mycket att göra till skolan. Ja, det hade han. Och gick han upp sitt rum. Der var kallt och halfmörkt, och att läsa gick ej, när han hörde dans och musik dernere. kom köksan och budade till supén. Han ville icke ha någon mat. Hungrig och ursinnig gick han i rummet af och an.

Inte dröja vi länge, försäkrade han mig till sist. Jag smålog ironiskt. Det rör mig ofantligt litet om du dröjer eller ej. Jag tänkte i mitt sinne, fastän jag viste, att det ingalunda var mig likgiltigt. Antti stod ännu vid sidan af båten. Jag märkte med hemlig tillfredsställelse att han i alla fall var orolig.

Hon såg gästernas halvt ängsligt nyfikna, halvt ironiskt skadeglada blickar de väntade med spänning skandalen. Den måste förekommas. Hon steg upp, och i samma ögonblick Garat slutade, lade hon sin hand styvfaderns skuldra. Han vände sig om och mätte henne med en isande kall, barskt förvånad blick, att hon strax modlös lät handen sjunka och vände sig bort.

Det var satan! brast han ut. Skulle jag icke kunna behärska mig bättre! Madame Bonaparte kom sakta in i rummet. Förste Konsuln såg kallt, litet ironiskt henne, sade han högt: , Mademoiselle de La Feuillade, vill ni spela ett parti schack med mig, som jag bad er

Jag tycker, att jag ser Madame Bonaparte göra tecken... Förste Konsuln kastade huvudet tillbaka med en egendomlig, nervös rörelse, som ingen utom han hade, och smålog ironiskt upp emot Junot: Det är bra, min gosse! du bort och hör vad hon vill. Mademoiselle de La Feuillade, som jag länge längtat att träffa, är nog god att under tiden berätta mig, vad hon vet av nytt från Vendée.

Han fick plötsligt en rasande lust att säga henne något hårt, obehagligt, och gick fram emot henne med ett ironiskt leende. I

En söndagskväll efter att ha dansat och druckit gingo de att spatsera i skogen och höllo varann om livet. Han fick också kyssa henne, men hon var icke rätt hemma med det, och såg ofta ironiskt leende honom, när han lovtalat hennes fina kinder och hennes vita tänder och tryckte sin eldiga mun mot hennes för att liva denna kyliga bild.

Men Agnes, finner du där äfven värklig lycka, sinnesfrid? Hon såg mig och smålog ironiskt. Lisi liten, du talar som ett barn! Hon skakade hufvudet och skrattade alt fortfarande. Hör du, afundas du inte förskräckligt din katt därborta i kakelugnsvrån?