Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 april 2025
Man har sagt mig, att du kallat de närvarande marionetter; att du varit ohöflig mot fru Enestam, väsnats med pojkarne och burit dig oskickligt åt vid supén. Ehuru jag tror, att mycket af hvad man påbördat dig, är osant, ville jag likväl för din egen och Bellas skull gerna höra huru det förhöll sig.
"De var den förste supen jag skulle akta mej för, sa' mor, och den här skulle bli den förste. Kom ihåg, att jag har alla de här småena att svara för å." Glasögonkarlen blef med ens så underligt spak. Han sänkte buteljen, som han just höll upp emot det öppna gapet för att dricka ur. Så ställde han sej att stirra in i den aftynande elden.
Tiden hade gått så fort, när Lilli kom och bad dem in till supén. Hanna öfverraskade ännu engång de närvarande genom att icke sitta stilla och vänta att bli uppassad, utan servera sig sjelf. Hon hjelpte också Lilli att servera dem, som ej hade mod att sjelfva taga för sig.
"Ja, så skall ja bli den som är rädd för den 'sista supen' också, då jag inte var det för den första. Det sa' Ladd-Pelle och jag med!" Han haltade stånkande in i lillkammarn med brännvinsflaskan i handen. Så kom han ut igen och ställde sig länge att se på barnskaran i halmbädden.
Efter en stund satte han korken i flaskan och slog ner den med knutna näfven, sedan han mycket betänksamt hällt tillbaka det af Ante ratade innehållet i glaset. Men han darrade som om han lidit dödsvånda, och svettpärlor rullade ner från hans panna. "På det vise, att det är 'första supen' man skall vara rädd för", sade han långsamt, liksom högtidligt.
Efter supén höll Jean ett glänsande tal fullt av Gustav III:s skapelser, helgedomar, rånare och skamfläckar. Han, som förde ett stilla, tillbakadraget liv i landsorten och aldrig kunde få tillfälle att umgås med de förnäma, han hade så mycket att lära av att se en pjäs på nationalspektaklet, ty han fick därigenom se och erfara, huru de förnäma hade det och huru de tänkte sig livet.
Men när omsider han kom till den sluttande backen vid herrgåln, Mötte han ren Zakarias, som stod stormodig på främsta Slädan och följdes af två frilöpande fålar i spåret. Glad, då de möttes, talte den ärade värden på Hjerpvik: "Nu, nu, laga, Mattias, att ölet mig väntar och supen, När jag med älgarne kommer i kväll och behöfver mig värma." Sade och eggade hästen till färd.
Hon drog djupt efter andan, och under denna ofrivilliga paus tog bror Anton upp den förlorade tråden och fortsatte: Och Wieniawsky tog Dion till sitt bröst och sade: kom, unge vän, i mina armar, ingen kan spela som vi båda, och under supén så sa' han åt pappa, hur var det nu igen, pappa?... Det är ändå ingenting, fröken Sergeievna, mot småfröknarnes röster.
Han hade icke ätit biffstek mer än två gånger i sitt lif! Smör, ost och bränvin; och två halfva öl! Utan vidare slog han i supen. Nej men jag vet inte om jag törs! Har du aldrig supit förr! Nej! Äh, ta'n du, den gör så godt! Han tog den. Åh!
Är det syster eller fästmöa det där? Vem ska hon vara dotter till? Verkmästar Sörman, sa' Elsa och knixade. Å fan! Den tjuvstrykern Ja, ja, det är sagt i all välmening. Nå, va' har hon i korgen då? Elsa visade matsäckskorgen, som innehöll allt möjligt fast ingenting starkt. Och det tyckte Johnsson var bra. Ty själv hade han fyllt sina femtio år innan han tog första supen.
Dagens Ord
Andra Tittar