Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han drog efter andan som en nyss fångad fisk land, och såg ut att ha tappat koncepterna och humöret dessutom. »Har ingen fara med trapporna», lugnade frun, »bara man inte pjåskar sig! Jaså, detta är nu gamla Aspen! Sade jag inte det, att tiden gör oss inte bättre, skröpligt blir skröpligare, och klent blir sämre! Herre Gud! när jag tänker, att herrn en gång var ung, aj, aj, den tiden

Hon visste, att det fanns människor, som icke trodde Gud. Pappa hörde nog till dem, han gick aldrig i kyrkan och läste aldrig i bibeln. Med magisterns religion hade det visst också varit klent beställdt, han hade ju berättat, att Gud blifvit afskaffad i Frankrike under revolutionen. Men Gud fanns nog i alla fall.

En dag stod hon i sin butik med sin virkning väntande sina vanliga cigarrkunder, och roade sig under arbetet med att sjunga en modern operettmelodi. En herre kom in i boden, tilltalade henne ryska, fick svar god nylandsdialekt och bad om ännu en visa. Han fick en och han fick två. Lite klent med gehöret, men rösten var bra. Några dagar derpå var hon engagerad vid »Lilla Teatern» i kören.

Frisk luft hade jag fått, det fanns gott om den runt omkring mig, motion hade jag också fått, ty jag hade promenerat 148 engelska mil de sista dagarna, men med näringen var det litet klent. Jag var visserligen innehavare av en tysk tvåpfennig, men jag hade ännu inte lyckats utfundera något sätt att fördelaktigt utnyttja detta kapital.

Det första han såg när han kom in var hammaren, och med en svordom tog han den och kastade den ut genom dörren. Han makade bädden till rätta golvet, men saknade mod att lägga sig, tände lampan, fast det ännu var ganska ljust, och försökte läsa. Han tog Mäster Eckharts predikningar och stavade sig långsamt fram, det var ett främmande språk som han klent behärskade.

Ett fint nationaldrag och dertill ett äkta menskligt, att vi till och med kunna spåra det i den svenska folkkarakteren. Forskningarne egen hand gingo dock klent för vårt välvilliga värdfolk frun åtog sig att blifva vår värdinna mot en ersättning af 2 kr. per man dagligen att det syntes vara nödvändigt att vi sjelfve förhördes.

Pettersson, som oupphörligen granskade sina tvillingar och vägde dem i handen eller besman, var icke belåten. Han stack dem med pekfingret i köttet och skakade huvudet. Va i hällskock är det med dem? Äter di inte? Nej, det är allt klent, sade Malin. Det är som om de hade svårt att ner'et. Jag kan väl aldrig tro, att de är sjuka. Å hut! Di där! Di är ju röda och varma som små kräftor.

Och jag kunde granneligt se, att krampen lättade, jag spelade en trestegsmasurka. Det hjälpte inte i alla fall, han dog. Men jag gick upp däck och spelade för manskapet. Och de dansade som tosingar ända tills karantänbåten kom och tog oss. flöt bloden kring läpparna mina, för jag hade klent bröst. Men kolran slapp jag och inte heller någon av besättningen fick den

Han var väl nyss här oppe Och fick sig redan en skärf; Men säkert är det klent med hans förvärf, Och hvad jag gaf, är kanske blott en droppe I hans behof. Nåväl, han skall mer, Om ej för egen skull, dock för er. Se , stå här ej längre och förspill Er tid! Nu räntar, hvad ni gör och gjorde.

Den har ni sett hvarenda dag här hemma. JULIA. Se , nu jäser det igen, ert blod, Men jag förlåter, jag, om ni förlåter. Det är klent ibland, mitt tålamod, Men blir ni god igen, om jag blir god? En evig skiftning fram och åter, Och gamle Trygg får lof att skifta med. Hon har en ängels makt, fast hon är led. Man måste skrufva pipan, tills den låter. Ja, visst är ni vred?