Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 juli 2025
Han satte strax till segel, och i stället för att ta in i vikarne och se om tiden gått opp i de varma sandiga lågstränderna att bada som det kallades, höll han rätt ut mellan kobbarne.
Många ungdomliga förhoppningar hava bleknat, många av deras luftslott sjunkit under synranden, mången storm på livets hav skakat deras farkoster och nödgat dem att bärga ett och annat av de segel, varmed de i början av sin bana stolt utlupo ur ungdomens hamn.
Båt efter båt lovade och fällde segel i hamnmunnen, rodde opp till bryggan, där skräddarn stod oppsträckt och tog emot, skakade hand och sade en rolighet åt var en som han hjälpte i land, klappade flickorna under hakan och fick dem att rodna. När kaffet var drucket på gårdsplanen, förde värden sina gäster ut i trädgården att skåda och beundra.
Dock skulle en nidings blod Mitt svärd ej fläcka. En ljungeld sköt Ur svartnad sky, och en flamma Steg klar ur röfvarens skepp. Jag nalkades branden. Eld Var allt, kvar syntes blott Darg; han stod I dyster tystnad vid rodret, Mot flamman täckt af sin sköld. Ett barn på sin arm han höll, Han tycktes vänta mitt segel nu, Han såg tillbaka beständigt Med längtans dröjande blick. Mig rörde hans nöd.
Litet förstämd revade sergeanten in sitt samtals poetiska segel; han hade inte nu på några dagar hört yrkets angelägenheter omtalas, men märkte genast, att de var i antågande. Och hur kunde han vara ledsen på henne för det?
Ett och annat segel svävar över den matt silverglänsande vattenspegeln, på vilken den sköna, i sagan och historien ryktbara Visingsö skönjes som en blå strimma. Genom kikarne kunna djäknarne se de Braheska borgruinerna och öns kyrka, vars koppartak glimmar i solskenet.
Hjalmar syntes. Lätt på blåa banan Flög hans flotta mot hemmets strand. Närmre, närmre glänste hvar stund hans segel, Och kring kölar skimrade vågors skum. Glädje sken ur gråa kämpars blickar, Där de samlats på skyhögt fjäll. Gamle kungen syntes allena mulen; Tankfull, mörk mot skeppen han såg och teg.
Om jag såg dig, om jag såg dig redan Styra framom uddens björkar där, Såg ett segel först och kände sedan Purpurduken, som din flagga är! Och du kom med några glada rader, Af din syster skrifna, när du for, Och du kom med "ja" ifrån din fader Och en moderskyss ifrån din mor! Hvarför skjuta opp vår lycka? Åren Hinna väl med guld och håfvor än.
En kattunge växer i pälsen helt lätt Och dock mycket sötare är." Anna H m Preinitz. De små missionärerna. Ett ståtligt skepp med hvita, svällande segel gled en dag för många hundra år sedan uppför Röda hafvet. Solen brände hett på dess däck, där matroserna under ständig sysselsättning ilade fram och tillbaka.
Drängen satt och rullade mössan och passade på vindkasten, hur han skulle ställa sina segel, för det var alldeles tydligt, att han beslutat sig för att stå väl med vederbörande, men som han inte visste ännu, om gumman var av den sorten som tålde att man pratade, vågade han inte slå opp språklådan med detsamma, förrän han hade hört var landet låg.
Dagens Ord
Andra Tittar