Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hit skall hon nalkas, valde hon än att nöta skogens sandiga stig den späda foten, Hit, om hon älskat böljan och djärf i jullen Klyfver den spelande våg. Från uddens häll, i skygd af den krökta tallen, Vill jag en spanande blick i växling sänka stigen än och än det spegellugna Sundets bestrålade längd.

Nyss, Teukros kom Med skepp från Cypern, han, den gamle Telamons Förskjutne son, och kungaspiran efterstod, Smög, som man känner, denne bud till fienden, Men jag stod sköldbeväpnad i vår konungs här. För slika dåd har ära jag, men han sin skymf, Har jag hans gods, och han sitt hem uddens häll. Jag frågar nu, om orättvist, om oförtjänt Jag äger, hvad han ägde?

Hans säkra järn, hans starka spjut Igenom Percy går. motsatt sida lansens udd, En aln i längd, man ser: Två män som de, som föllo här, Har icke jorden mer. En bågskytt från Northumberland Såg Percy falla blek, Han bar en båge i sin hand, Som honom aldrig svek. En pil han tog; en aln i längd, Och hvässte uddens stål, Ett skott han mot Montgomri sköt, Visst ej lek hans mål.

Icke vågade sig den svenska Konungens fogdar dit, för att utkräfva skatt; ty de, som begett sig dit i sådant ärende, hade fått skäl att svårligen ångra sitt tilltag, och ingen vågade för domstol tilltala någon af Saimauddens folk. Men uddens gård satt slägtens äldste och skipade lag och sträng rätt bland de sina.

Om jag såg dig, om jag såg dig redan Styra framom uddens björkar där, Såg ett segel först och kände sedan Purpurduken, som din flagga är! Och du kom med några glada rader, Af din syster skrifna, när du for, Och du kom med "ja" ifrån din fader Och en moderskyss ifrån din mor! Hvarför skjuta opp vår lycka? Åren Hinna väl med guld och håfvor än.

RHAISTES. En annan orsak gömmer du i mantelns veck. EUBULOS. I sanning, ja: min hunger, som beveker mig Att söka snart min boning där uddens häll. Du nämner hungern. Är det den, jag fattar nu? Ej såg jag förr, att den med handen hållas kan. EUBULOS. Ve, att min kraft ej mer är; hvad den fordom var! Släpp af, slit ej min klädnad sönder! RHAISTES. Se; o se!

TEKMESSA. Hör jag ej ett gny Ur fjärran åter, gosse, doft, men tydligt dock? Athenes hämnd har vaknat, ve mig, arma, ve! De våra vika, nalkas. Lyssna, hör, hvad brus! LEDSVENNEN. Det är den sista vågens dödssuck blott, hvars ljud Oss når från uddens långt aflägsna, yttre strand. Haf tålamod och ansträng ej ditt öra ; Snart tystnar allt.