Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 juli 2025
Affärerna kan jag sköta per telefon, värre är det inte. Och Adolf kan man väl inte lämna vind för våg. Almblad stannade. Ensam med Adolf. Gick upp tidigt om morgnarna, gav grisen mat, städade åt honom och spolade honom då och då med vatten, som värmdes något för att inte göra Adolf nervös. Ibland ringde det på telefonen.
Men Aposteln kunde icke stanna. Han var förfärligt hungrig. Han tog Abraham med sig som vittne. Och Louise tackade sin man och drog ifrån kedjan. Men Abraham var ängslig för Louises skull. Och senare på kvällen gick han åter dit upp och ringde på. Han ville veta, om Aposteln varit snäll eller elak Han stackare! smålog Louise.
Men i stället rullade han med ögonen för att se efter, var pojken med glaskulan och den med vagnen sutto för att komma underfund med om också de viftade med händerna. Han satt så styv och stel, att det började värka i hans kropp, och när klockan till sist ringde var han så trött, att han skulle ha velat gå hem till Kerstin. Men det blev ingen vila av.
Han tog ur byxfickan upp en kniv med ett halvt blad och visade den för Stellan. Du ska få den här. Nä, titta på den! Titta! Han höll den gamla kniven alldeles inpå Stellans näsa. Men Stellan vände sig bort från honom och bara grät. Och så ringde klockan på nytt... Hur skulle han klara sig? Hans tankar flögo omkring som skrämda fåglar. Hur skulle det sluta? Han fick en fråga.
Och så ringde klockan. Han satt och kände sig ännu mera ensam och övergiven, medan tant Augusta läste ur bibliska berättelserna en historia om Josef och hans bröder. Plötsligen spratt han till. Plötsligen förstod han. Han var Josef. Han var den yngste vilket på sätt och vis var sant, eftersom han kommit tre veckor senare till skolan. Han var den förskjutne, den föraktade.
Och denna glänsande hvita arm lade hon under sitt hufvud, beundrade i spegeln dess mjuka rundning och den goda effekt den gjorde såsom fond mot det mörka håret. I detsamma ringde det på tamburklockan. Mina lade Helmi från sig ner på golfvet och sprang för att öppna. Hon kom tillbaka och sade, att magister Nymark var der och frågade huru frun mådde och om han finge träffa henne. Alma rodnade.
En eftermiddag, då han som vanligt gick upp och ringde på hos direktör Möllers, svarade jungfrun: Jo, fröken är hemma. Men jag vet inte jag ska fråga Han blev stående i tamburen och väntade. Till sist kom fru Möller själv ut. Greta kan inte ta emot. Hon är sjuk. I flera dagar var Greta sjuk. Och så en eftermiddag, då han kom hem från skolan låg ett brev på hans skrivbord.
Åh åh, om jag blott orkade upp härifrån. Vet du, vi måste få oss något till bästa. Du blir här och äter middag med mig nej du får inte alls opponera dig. Vi skicka bud till ditt hem. Och när vi ätit, kommer du och följer mig till ångbåten. Hon ringde på kyparen, bestälde middag och begynte kläda sig för resan. Det käns riktigt lätt nu, när alt är i ordning och man vet att man reser härifrån.
Och hon fortsatte att läsa, tills Tomas plötsligt reste sig, fattade hennes hand, smekte den, kysste den. Godnatt, sade han endast. Hans röst var grumlig; han kände det som om gråten ville fram. Och han gick. Modern satt kvar i tankar och lät boken falla ned mot knäet. Tomas hade aldrig förr brukat kyssa hennes hand. Tomas gick ute i snön. Den gamle mystikerns ord ringde honom ännu i öronen.
Och endast för ett par dagar sedan hade han lovat henne och sig själv, att han inte skulle överge henne. En eftermiddag, då han åter hörde henne vid pianot, gick han långsamt uppför trapporna och ringde på. Han kände sig skamsen och osäker. Men han hade sin lögn färdig. Hon reste sig upp från pianot: Jaså, du kommer ändå till sist, rymmare? Jag har varit sjuk.
Dagens Ord
Andra Tittar