Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 12 september 2025


Han endast såg, såg. Och ibland suckade han till djupt, av spänning och översvallande tillfredsställelse. Till slut kom en stor gul kista med vita beslag. Den var mycket längre och vackrare än de koffertar, morfar och mormor haft med sig. Kerstin påstod, att i den skulle hans mor ligga. Hon påstod också, att hon skulle fara bort och vila sig länge efter sjukdomen.

Det var därför någonting underligt, att Sven, när mor Kerstin slutat att tala och med ökad iver rörde i sin gryta att, säga vi, Sven steg upp och sade lugnt, nästan muntert, om också icke i sin vanliga ton: Bevars, mor, vad ni nu ger mig skuld till mycket! Och ändå är jag oskyldig som ett barn.

Du kan ju fråga dina svägerskor och bröder, om du inte tror din gamla mor. Han är nog artig och uppmärksam mot dig och mig och alla, han anser "fina". Men vet du, hur han behandlar jungfrurna eller gamla Kerstin? Sist jag var hemma hos dig, hade jag ett långt samtal med henne. Fråga henne får du höra! Pojken är falsk, sanna mina ord.

Han hade träffat dem barnbjudningar och i parken, där han brukade leka, medan Kerstin satt och stickade strumpor under ett träd. Och han var redan fiende med flera av dem . Han hade slitit leksaker ur händerna dem eller de honom. Där stod en, som han brutit sönder en vagn för.

Men i stället rullade han med ögonen för att se efter, var pojken med glaskulan och den med vagnen sutto för att komma underfund med om också de viftade med händerna. Han satt styv och stel, att det började värka i hans kropp, och när klockan till sist ringde var han trött, att han skulle ha velat hem till Kerstin. Men det blev ingen vila av.

Redan klockan halv åtta morgonen satt han i sängen och ropade: Kerstin! Kerrrstinnn! Får ja inte kaffe snart! Ibland var han ivrigt upptagen, att han glömde det nödvändigaste, innan det var för sent. Han är den värsta gris ja har sett, sade Kerstin, medan hon tvättade och bytte om honom. Dagarna voro fyllda av intensiv verksamhet och rörelse.

Men om han väntade en liten stund till, skulle hon kanske säga ja. Och under tiden kunde han sitta här i soffan och inbilla sig, att hon skulle ge honom pengarna. Kerstin talade som alltid om världens och mänskornas ondska. Alla hade bedragit henne. Och till och med han, gossen, som hon burit sina armar, hade övergivit henne. Hans salig mor hon va en go mänska och gudfruktig också slutet.

Han skämdes över att vara mörkrädd och ville ej tala om den vita frun med det vidöppna gapet, som ännu kom och ställde sig vid hans säng. Hans far lovade utan vidare frågor att den nya fröken skulle ligga inne hos honom. Den andra invändningen var: Ja, men ska ja behöva över Lillegård och hälsa Kerstin, för vill ja inte. Varför vill du inte det?

Och sant ja lever skulle ja förstått bättre för ja va trettisex år gammal. Och han me, för han var fjärdingsman, och visste både lagen och Guds ord. Och barnet dog innan de blev döpt, för de va fött i synd och elände. Löjtnant Petréus pekade dörren: Ut härifrån! Genast! Hör hon vad jag säger! Genast!! Gamla Kerstin gick lugnt mot dörren.

De sågo honom... Tror ni inte? Ingen svarade. Ja ska visa er en annan da. Därmed tog han hästen och gick tillbaka upp till Kerstin. Han blev sittande i fönstret och betraktade rabulisterna. Han var inte rädd för dem längre. Och blevo de vänner. och tog han med sig en leksak, men han valde alltid med omsorg, en av de äldsta eller någon, han själv tröttnat .

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar