Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 september 2025
Gubben Axelson var generös; förhållandet mellan dem båda blev med varje år allt innerligare, allt eftersom svärföräldrarna kommo till klarhet över, att han ej endast gift sig för pengar utan av känslor så djupa, att han ännu åratal efter gick som änkling. Men frågan var: vad skulle han göra med Kerstin? Det hela var så idiotiskt.
Då hade han börjat tjuta och skrika och gamla Kerstin hade måst ta honom in i ett annat rum och sagt: Fy skäm ut sig, han skulle blygas ögonen ur sig! och när han kom in igen till de andra barnen var det ingen, som ville tala med honom... Och nu stod Märta Gyllencrantz och talade om allt detta för en annan flicka. Och en hel massa andra flickor gick fram till dem.
Han såg åter på porträtten, på sin mors läppar. Jo, snarare det, snarare som Rose Det strömmade varmt genom honom, en värme, han ej kunde förklara. Och så gick han till Kerstin. Hon var i alla fall till sist den, han kunde tala med om allt, därför att han ej skämdes för henne. Berätta mig någonting om mamma? Och Kerstin berättade. Hon talade om, vilken snäll och rättrådig kvinna salig frun varit.
Hans tankar flögo ej längre, sträckte inte på vingen som fåglar eller fladdrade kring likt fjärilar. De myllrade likt myror, som gripits av panik, alla varandra lika: Var ska ja få pengarna? Kerstin, Kerstin. Var ska ja få pengarna från? Han skulle be henne. Han skulle tigga henne. Han försökte sätta samman en lång historia. Men han kunde inte. Han var för trött. Han fick en fråga.
Han var fruktansvärd: Om du inte betalar i morron anmäler ja dig för klassföreståndaren. Ja. Nu, sedan morfar kryat på sig och födelsedagen visat sig vara en besvikelse, fanns det endast en utväg kvar: gamla Kerstin. Han hade försummat henne mycket hela hösten. Han smet upp till henne på eftermiddagen. Hon satt vid fönstret med sladderspegeln åt smalgatan.
Men gamla Kerstin påstod, att det inte fanns någon mänska på jorden, som var utan, inte ens hedningarna. Och för resten var det för sent att välja: han hade redan fått en. Ingen kunde heller utlägga och förtydliga denna religion så som Kerstin. När skymningen föll på och han ätit sina två smörgåsar och druckit sitt glas mjölk, framkallade hon en stund Mörkrets alla makter.
Gamla Kerstin flyttade över till Lillehus. Det var en lång och pinsam historia. Den hör egentligen ej heller hit och skall för den skull berättas i allra största korthet.
Då var Kerstin ett bättre skydd. Han behövde bara gråta. Då steg hon upp, tände lampan, satt vid hans säng ett slag och Mörkrets makter försvunno. Ja, men ä det alldeles säkert att de inte kommer tillbaka i natt? Nej, nu kommer de inte mera. Sov han nu! Men ibland kunde det hända, att Kerstin inte hörde honom, när han grät.
Det kan ja väl, men den står å läsa i bibeln. Vill Kerstin läsa den för mig? Inte nu. Ja ska skala potatisen. Ja, men i kväll då, innan ja går å lägger mig? Ja, de ska ja göra. Den kvällen och många kvällar efter denna fick Kerstin sätta på sig glasögonen och läsa historien om Josef, hans förnedring och upphöjelse. Stellan satt vid sidan om henne på soffan.
Gud, ser du Kerstin, han är inte av kött och blod utan av luft nej inte av luft heller nu ska jag tänka hör du Kerstin, av stjärnljus är han inte av det heller, hör noga på han är av det som är i stjärnljuset, det som är inuti ljuset å så dumt jag talar men vet du, vet du, jag kan inte komma ifrån utan jag tror på syndernas förlåtelse, så är det vi.
Dagens Ord
Andra Tittar