United States or Australia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han hörde ett vansinnigt skrik från Ziris rum han nästan förbannade henne, om hon tegat, om han fått gälla för inbrottstjuv, det hade varit bättre. De stod mitt emot varandra, mannen med glasögonen och David. En hel minut stirrade han på David, idiotiskt, häpet, mållöst.
Han blev stående vid dörren en stund och såg ned på golvet, medan Kerstin fortfor att slamra med väven. Till slut sade hon: Vad ä de han vill? Jo, snälla Kerstin, rara Kerstin, ja skulle be så mycke om förlåtelse för att Kerstin upphörde att slamra i väven. Hon tog av sig glasögonen och sade: Ja, de behövs ska ja säga honom. Först kör hans far mig på dörren och så ber han mig hålla käft.
Men varför är då min kärlek ej nog stark för att göra alla sådana små tilltag motbjudande? Nej, saken är helt enkelt den att jag inte älskar henne. Och i denna dag skall jag tala om det; göra slut på detta. Jag vill inte stjäla henne från den trötte mannen med glasögonen. Han sprang upp och knöt händerna. Jag vill inte! ropade han.
Därpå gick man ner till gumman och sonen för att underteckna köpekontraktet och kvittera summan. Carlsson blinkade och grinade åt de båda kompanjonerna, att de skulle hålla med, men de förstodo ingenting. Slutligen tog gumman på sig glasögonen och läste, efter att ha skrivit under. Fem tusen! skrek hon. Vad i allan dar, men Carlsson sa ju hundra. Sa jag! tyckte Carlsson.
Han sade snabbt och med osäker målbrottsstämma: Farmor, ja tror inte ja kan konfirmeras Hon såg på honom: en skarp blick, skjuten över glasögonen: Vad för slag? Ja ä inte färdig Vad menar du med att du inte ä färdig? Ja ä Ja ä inte redo Ja har inte dä rätta sinnelaget Det har du visst det, mitt barn! Tro din gamla farmor! Han satt tyst en lång stund.
Han lämnade ett mynt på bordet och rusade iväg. Men bilden av den trötte, nästan kutryggige mannen med glasögonen förföljde honom även ute på gatan. Han ville ej en enda varelse ont, han ville ej heller tillfoga den här stackaren något lidande. Han ville leva i fred och vänskap med de trötta och pinade människorna. Men hur bar han sig i stället åt?
Jösses, ä de han. Kommer han i dag igen. Ja. Hon såg på honom över glasögonen: Då ä de väl nånting han vill ha, eftersom han kommer två dar i ra. Det blev plötsligt stilla inom honom, stilla och dött. Han visste att han inte skulle få pengarna. De sutto båda tysta. Kerstin stickade på sin strumpa. Då och då kastade hon en blick på honom över glasögonen.
Och att nu livet skall vara så satans grymt, att vi bägge inte får vara tillsammans, det är kanske bara rätt åt oss, det är rätt därför att mannen med glasögonen finns, därför att vi velat korsa en annan människas lycka av omtanke för vår egen. Lycka?
Sedan tog han sig över pannan, tycktes fått något klart för sig, steg åt sidan och släppte fram David som likblek gick förbi honom, men stannade vid dörren, liksom om han ansett det vara tillbörligt att han utstod straff, utkastning, skällsord, ångest. Mannen med glasögonen såg på honom med en vansinnigs ögon, skälvande i hela kroppen.
Det gamla fruntimret, som hela tiden hade suttit alldeles tyst och stickat på sin strumpa, såg nu upp med en fuktigt svävande blick bakom glasögonen. Nej, sade hon, han tål inte att se någon inne hos sig, inte ens mig, som han alltid har tyckt så mycket om och varit så vänlig emot. Vad sjukdomen kan förändra en människa, det är förskräckligt, ack! Ja, sade Tomas, det är förskräckligt.