United States or American Samoa ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han vattnade parterren, men utan omsorg, vårdslöst, vresigt, så att han till och med stötte blommorna med kannan. Jag förebrådde honom det. "Nåväl", sade han, "för hvem vårda vi dem?" Den gamle mannen började gråta bittert, och jag lämnade honom och gick bort. Känner ni någon god, värnlös flicka om sjutton år, som ville äga en far? Likheten!
Vilken surrande munterhet, vilket dansande, vilket oväsen av fidlare och pipare och ändå förbands vart ord, var handling med tankar på det, som låg bortom stunden! Skeppsmännen, som nyss fått sin gudspenning i lega, korsade sig, innan de gingo in hos tavernaren. Och första kannan gällde Gudsmoder.
Endast den yngste i brödernas tropp, den sköne Tobias, Rörde sig där och besörjde, att brist ej drabbade kannan. Denne, ju oftare nu han till hushållskammarn och Hedda Gick i sitt värf och ju mer han, af rusets yra bedårad, Såg på den blomstrande flickan, betogs dess mera af kärlek.
Vi voro förfärligt törstiga, men ingen af oss egde småmynt, och att bedja de små norskorna om att gratis få låna kannan, der till voro vi två qvinnor allt för svenska och Ambrosius allt för praktisk dansk. Han höll sin för detta hvita studentmössa under en närbelägen qvarnränna, och drack sig så otörstig.
Då är du väntad, svarade mannen. Styrk dig med några droppar, kung Fredlös, men stanna inte länge. Jag vill inte se fläckar här på trappan av folkungablod. Det är ett ohyggligt blod, och jag vill kunna gå omkring i borgen mitt i mörka natten utan rädsla. Han tog tillbaka kannan ur Valdemars händer, satte den på trappsteget och visade honom upp till en ekdörr.
Långt bättr' är i vijn att simma Än lijda heet kärleeks brand. Släck uth een slijk skärs-eld med kannan Ock mäd ett glaass i hvar hand, Till thess man blier heeter om pannan! Blier iagh af dricka döder, Så beer iagh alla drickz-bröder, At the min afdödde krop När under ett vijnfaat uthsträkka, Om torsten migh väkker op, At iagh strax thensamma må släkka.
Ontrus igen stod kvar och strök sin haka med handen, Svor och brummade sakta och log med förundran i växling, Tills han för ölet, som strax inhämtades, glömde sin motgång, Släpade brodren bort från den farliga bädden och redde Honom ett rum på den bänk, där han själf tog säte vid kannan; Medan ett gällt, osläckeligt skratt, som pigorna börjat, Ljöd vid de hvilande rockarne än och den gamla Rebecka Satte sig opp, nedlockade katten och lade sig åter.
Det ges en sjukdom, barn, för mänskans röst, En oundviklig, kalla den till höst. Se där förklaringen, bort med all annan! v. O Gud, min buse målarn, det är han! Men hvad har onkel fått i pannan? MÅLAREN. Omöjligt, nådig herre, nej, jag kan Ej stryka två hvarf med den ena kannan, Det här är kvar blott v. Ur min åsyn, man!
Columbus, som sagt oss så mycket om honom, har dock ej nämnt det minsta ord om dryckenskap. I ett griftqväde, der Lucidor sysselsätter sig med menniskors olika passioner och vandel, börjar han deras beskrifning så: »En söker konst och lust på botten uti kannan Och tror sig vara klok, men vinet är i pannan. Så snart det dimmar ut, är han en dum're gäck Än en arkadisk häst, som dricker ur en bäck.».