United States or Fiji ? Vote for the TOP Country of the Week !
Öfver honom magtegande med privilegier, från brödernas åldersprivilegier upp till faderns högsta domstol, öfver hvilken dock stod vicevärden som luggades och alltid hotade med värden, hvilken mest var osynlig, emedan han bodde på landet och kanske derför var den mest fruktade.
Endast den yngste i brödernas tropp, den sköne Tobias, Rörde sig där och besörjde, att brist ej drabbade kannan. Denne, ju oftare nu han till hushållskammarn och Hedda Gick i sitt värf och ju mer han, af rusets yra bedårad, Såg på den blomstrande flickan, betogs dess mera af kärlek.
Men vaksam på orättvisor, och genom att ställa höga fordringar på sig sjelf noga vaktande öfver brödernas fel. Om dessa blefvo ostraffade kände han sig djupt kränkt; om de belönades i otid led hans rättskänsla. Derför ansågs han afundsjuk. Han gick då till modern att beklaga sig. Fick någon gång rättvisa, men eljes en förmaning att icke vara så noga.
Och när de sedan foro genom städerna, meddelade de församlingarna till efterföljd de stadgar som voro fastställda av apostlarna och de äldste i Jerusalem. Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag. Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien.
Hans första förnimmelser så som han sedan erinrat sig dem, voro fruktan och hunger. Han var mörkrädd, strykrädd, rädd för att göra alla till olags, rädd att falla, stöta sig, gå i vägen. Han var rädd för brödernas näfvar, pigornas luggar, mormors snubbor, mors ris och fars rotting.
Och på brödernas grav skulle han resa en liten sten, som han skulle utvälja och hämta själv bland de mossiga, gröna hällarna vid Bandarbäcken. På stenen skulle han rista dessa ord: Med örat har jag hört talas om Dig men nu har mitt öga sett Dig. Med pengar kunde man göra mycket, med rikedom var man lycklig. Vart hade han kommit? Gällde det inte att arbeta nu, inte drömma?
Under flera år hade han ur familjebolaget uppburit de tre tusen kronor om året, som utom löjtnantslönen måste garanteras för att han skulle kunna komma in på just detta regemente. Och i tidens fullbordan hade han valt sig en brud, som i alla avseenden uppfyllde brödernas förhoppningar och tillfredsställde familjebolagets önskningar.
Ända till morgonen kunde hon ibland stå på det sättet, vitare än en lilja och orörlig som en spjutjungfru på en väggbonad. Alltid lyddes hon åt skogen till, ty därifrån väntade hon att först få höra brödernas hästar. Ingevald vaktade henne och satt inne i tjället mellan de nedhängande fällarna. Han blygdes inför trälarna att ej kunna tämja henne.
Han kom i ändlösa dispyter med bröderna och angrep fadern, som före sorgårets utgång förlofvat sig. Han frammanade moderns skugga, spådde olycka och förderf, retades till öfverdrifter och förgick sig. Brödernas argument var: det rör icke oss hvad pappa gör! Det var sant att de icke egde döma deröfver, men det rörde dem alla djupt.
När kamraterna voro lediga, då fick han gå bort och läsa läxor med minderåriga och det var ej roligt: sina egna läxor preparerade han om nätterna. Det lilla han förtjänade tog fadern om hand och köpte åt honom de äldre brödernas avlagda kläder: »man skall behålla pengarna i huset», sade han.