United States or Malta ? Vote for the TOP Country of the Week !
Där ligga de säkrare än bakom både järn och sten, och du kan inte längre nå dem, Glimma. Nu skall skattkistan stå låst intill upprorets dag, då hon blir buren till min hertig. Han skall sira kyrkan med pärlorna och guldet och själv ställa sig med Mikaels svärd vid ingången. Du drömmare! svarade hon och tog ett par steg in i kapellet, dansande på foten.
De dansande stadnade, man såg, man beundrade, man andades knappt. Nu tycktes den dansande flickan ej mera fly så långt undan, hon stannade ofta för några ögonblick liksom väntande, men hennes kavaljer tycktes ej ha lust att låta den sköna leken upphöra, han försummade med flit flera än ett tillfälle att fatta sin meddanserskas hand.
De begynte feja i vråarna och hissa på kitteln, under det att de sågo på. Hönsen lupo kacklande utefter väggarna, och stickor, barkbitar och halm yrde högt upp. I den täta röken vände sig de dansande. Den knappa dagern föll då och då på trumpna och hoptryckta ansikten, men försvann sedan åter igen lika hastigt.
Tomas, dansande med ringen, Ger en vink åt sina svenner, Att de skulle hämta hästar, Hämta dit hans fux och skymmel. Svennerna förstodo genast, Förde fålarna till ringen, Förde dit hans fux och skymmel. Tomas hoppar opp på fuxen, Lyfter Mara opp på skymmeln, Och de flyga genom lunden, Såsom stjärnor fly på himlen.
Karsk och käck gick han tvärs genom balsalen, knuffade de dansande till höger och vänster och tog med dristig hand Betty från hennes kavaljer. Härvid uppstod ett litet gräl och även därutinnan redde han sig bra och avsnoppade sin rival och hånskrattade åt honom. Lyckan att ha lyckats göra en vacker flicka olycklig hade stigit honom åt huvudet.
Skogar, fjell och dansande bäckar nedför fjellens sidor, och öfver det en härlig himmel med en luft, uppfriskande som ja, som Megrundens bärvin efter fjellvandringen.
Lyft upp mig från jorden du harpa med dansande ton, lägg mig och min synd och min strid vid Den Eviges tron, du västan som stormar med högröstad sorg i ditt sus! I kväll må all himlarnas orglar väl spela för mig!
Paawo tycktes vara gubben i lag, och han skulle i framtiden få ärfva sin faders gård. Toimila-folket blefve då ännu rikare, allt var ju godt och väl! Öfverallt i sjelfva storstugan pustade de dansande. Sommarqvällen var litet qvaf, luften derinne het och tryckande. Man hade druckit bränvin med kaffe, ätit ostkaka och åter druckit. Spelmannen stampade takten, gned och arbetade.
Gästabud firas. Björnköttet kokas. De unga dansa björndansen. Allt flera sälla sig till de dansande. Med krokig rygg och böjda knän, härma de björnens tassande gång och oviga famlande. Flickorna skratta. De gamla lifvas. Gubbarne motstå ej längre frestelsen, äfven de förena sig med dansarne. Det lider mot natt, hettan blir qväfvande, tranlampan osar, allt ifrigare fortfar dansen.
Men den förståndige ryssen, den brunskäggyfvige Ontrus, Ropte i vimlet och höll aflägsna de dansande paren. Tvenne kamrater han ren bragt under en bänk, och i trygghet Hvilade desse, den tredje han höll med möda i famnen. Denne, fast oförmögen att stå på de sviktande benen, Stretade mot och ville ej lämna den glädtiga dansen.