Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juli 2025
Men han har för oss så ofta lidit, Att vi en gång bort för honom lida. Sen, när alla tycktes somnat åter, Har jag sett än en och än en annan Smyga ut och komma in tillbaka. Har jag gissat deras afsikt, fader? Hvad de sagt, har deras kärlek diktat, Ty den felande är jag, i sanning." Fadren svarade med bruten stämma: "Gå, och straffet hinner dig i morgon."
Men modren bannade dem. Ni hinna inte väl få ögonen upp, innan ni redan äro hungriga, sade hon. Om ni helst för ett ögonblick skulle gå bort ur vägen för mig dit ut på gården, till dess jag städat rummet. Gossarne lydde den gången. De drogo sina gamla känghasor på fötterna och gingo, som snälla barn göra, utan att knota ut på gården.
I dina blickar härske slummern blott Och drömmens ängel i din barm allena! Hvem mätte ut din strid så kort, Säg, späda barn, som slumrat bort Från jordens fröjd och smärta? Dess vår du endast skåda fick, Dock bodde tårar i din blick Och oro i ditt hjärta. Nu är ditt lugn dig återställdt, Nu sofver du så djupt, så sällt, Som under snö och ilar Den fallna blomman hvilar.
En gång, när han såg fabrikörn komma fram bakom fabrikens plank, gick han ut till honom, strök av sig mössan och sade: Jo, se det gick allt, som det skulle. Ungarna kom i jorden. Så nu ska inte fabrikörn vara orolig något över det. Utan lapa pengar bäst han kan. Husch då, fy skäm ut honom! sade J. A. Broms och linkade bort så att kattsvansarna slogo honom om benen.
Derifrån hade han något tiotal verst till en ångbåtsbrygga vid Päijäne. »Till hufvudstaden!» tänkte Matti och gick så fort hans trötta ben förmådde. »Långt, långt bort till hufvudstaden, så långt vägen bär och kassan räcker! Till hufvudstaden, der fins arbete, förströelse och glömska. Till hufvudstaden, der får man se lifvet, och det är det jag nu behöfver. Åstad!»
Nej, att drifvas bort i mörkret, bort från allt som var sol och ljus och värme och lif bort i döden. Hon vågade icke svara, hon ville uppskjuta afgörandet, höra frågan upprepas, sola sig i kvällsskimret innan det gled bort.
Någon tanke vaknade alt emellanåt hos henne och afbröt sången. Hs .. hss .. s. Aa .. aa .. aa .. a. Somna bort mitt barn, somna. Ro, ro till skären, plocka åt barnet bären och ... herreje, hur sömnig jag är. Plocka så mycket som båten bär Skynda sen hem medan dager är Silja, den lyckliga människan sofver ännu. Tre, tre små pepparkorn. Katten blåser i silfverhorn. Hs .. hss .. hss .. s.
Stellan kände det, som om den riktats rakt mot hans hjärta. Och samtidigt började det klappa hårdare, som om det velat ut, bort, långt bort. Han blev stående på gatan en lång stund. Han visste plötsligen inte vad han skulle taga sig till. Vart skulle han gå? Vad var det han skulle göra ute? Ingenting. Han hade ingen annan plan än den att gå ett par slag på Västra Storgatan.
Gå fortare, gå bort, res, skynda dig, du hinner ej, snart är du död! ropade det inom honom. Varför så brått, varför inte vila? Spring bara spring, annars blir du efter! svarade det. När han kommit hem igen med sin vattenhink och öppnade dörren, greps han av avsky även för detta ställe.
Och sedan ville hon resa långt, långt bort, vart som helst, blott hon icke mera behövde återse denna beundrade hjälte, som kunde vara så trolös och så farlig för hennes lugn! Ja, farlig ändå, o huru farlig! Hur hon än stred med hela sin starka viljas kraft, kunde hon icke förgäta valkyrian, som skulle gå framför Sveriges och Finlands konung i striden.
Dagens Ord
Andra Tittar