Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juli 2025
Flera månader förgingo, sparpenningen växte oavlåtligt och vi började redan smått fundera på, hur den bäst borde användas för att lända flickan till fromma. Men en dag uppenbarade sig den unge mannen åter i vår butik. Utan att ens se åt flickan, som för resten vände sig bort, begärde han att få tala med firmans chef.
Men om jag säger så till den unge mannen: 'Se, pilarna ligga framför dig, längre bort', så gå dina färde, ty då sänder HERREN dig bort. Och i fråga om det som jag och du nu hava talat, är HERREN vittne mellan mig och dig till evig tid.» Och David gömde sig ute på marken. Och när nymånaden var inne, satte konungen sig till bords för att äta.
Gossarna utbytte blickar med mig, blickar, vilka tydligt nog sade, att, så gott deras ålder det tillät, förstodo de lika väl som jag och ledo även, om de också hade lättare att slå tankarna bort. Svante steg upp och smekte mamma och han blev icke tillbakastött, genom att han icke lyckades att få hennes ögon att lysa upp. Han kunde komma till mig efteråt och säga: »Det är synd om mamma.»
Och båge och svärd och vad till kriget hör skall jag bryta sönder och skaffa bort ur landet och låta dem bo där i trygghet. Och jag skall trolova mig med dig för evig tid; jag skall trolova mig med dig rättfärdighet och rätt, i nåd och barmhärtighet. Ja, i trofasthet skall jag trolova mig med dig, och du skall så lära känna HERREN.
Jag å min sida begärde, att min hustru skulle lämna sina dödstankar och för min skull återtaga den väg genom livet, där hon stannade liksom lamslagen, när Sven dog. Hon åter önskade, att jag skulle inse, att hon oåterkalleligen tagit det första steget över på den andra sidan, när hennes ängel, som hon alltid kallade honom, gick bort.
Mitt på trottoaren vid Karl XII:s torg stod en grupp av gapande barn och halvvuxna gossar med näsorna i vädret och ögonen riktade mot en röd prick i den blå rymden en lösskuren ballong, som seglade bort över taken. Tomas gick och smålog för sig själv. Du ser upprymd ut i dag, anmärkte Hall, har det hänt dig något?
Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende. Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det!
SIGRID. Du har det gjort? JOHAN FLEMING. Betviflar du det än? SIGRID. Att dessa dystra hvalf snart remna finge och bort med dessa brustna hjärtan ginge! Gif, Johan, mig din arm. Beklagansvärde! I denna stund du mig förakta lärde. JOHAN FLEMING. Min klinga törstar, men den är för god att sölas i en fängslad uslings blod.
Barnen voro ännu ute, i rummen var det så tyst och ljust, solen sken snedt in mellan gardinerna. Det som nyss inträffat framstälde sig strax för mitt sinne. Till en början ville jag ej tro att det var sant. Det föreföll mig såsom en ond dröm. Var det jag, som var nära att kasta mig i sjön? Var det jag, som lämnade dem och plötsligt begaf mig bort? Och den rasande vreden, sorgen?
En och annan vacker stämning finnes, fylld af den resignerade uppgifvelsen hos en människa, som inte kan kvarhålla något, därför att hon lefver i intrycken, hvilka strömma emot henne och glida bort. Men detta allt har inte gestaltats.
Dagens Ord
Andra Tittar