Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 9 juli 2025


Alla de invecklade affärerna lade sig som en börda öfver hans skuldror. "Och du skrifver bara ständigt. När skall du nog af det?" "När jag inte orkar mera." "Det lär redan vara tid för mig att ," sade Alma, i det hon bemödade sig att knäppa de sista knapparna i handsken. "Hjelp mig, John, de äro trånga." John gjorde som hon bad och följde henne sedan ut i tamburen.

Hon kände en förmildrad fläkt af sorgerna i lifvet; de voro långt borta, men hon förnam deras tillvaro. Hon kände, att Hanna, ung hon var, bar en tung börda, hvilken hon ej förmådde lyfta af hennes skuldror. Hvar har du gått i skola? frågade hon med ett försök att litet skingra den tunga stämning, som tryckte dem båda. Jag har aldrig gått i skola.

Ja, genom HERREN får all Israels släkt sin rätt, och av honom skola de berömma sig. Bel sjunker ned, Nebo måste böja sig, deras bilder lämnas åt djur och fänad; de som I förden omkring i högtidståg, de lastas nu ök som bära sig trötta av bördan. Ja, de måste båda böja sig och sjunka ned; de kunna icke rädda någon börda, själva vandra de bort i fångenskap.

Gott folk, fortfor patronen, socknen belastas nu visserligen med en ny börda, men efter all anledning har väl den gamle krutgubben icke lång tid igen att leva, vi torde snart bli honom kvitt. O, Gud, suckade korporal Brant och sänkte sitt grå huvud mot bröstet, blev detta slutet min bana... detta frukten av ett långt liv, tillbragt med bön och arbete!

Den skall icke mer vara en börda edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.

Kommer något viktigare ärende före, de hänskjuta det till dig, men alla ringare ärenden de själva avdöma. skall du göra din börda lättare, därigenom att de bära den med dig. Om du vill göra och Gud bjuder dig, skall du kunna hålla ut; och allt folket här skall kunna hem i fridOch Mose lyssnade till sin svärfaders ord och gjorde allt vad denne hade sagt.

Hon gick yttersta tåspetsarna utan att vackla förbi den svarta gestalten och störtade med sin börda i famn utför trappan. Köket var tomt, men lampan vid spisen brann. Hon lade Basilius bordet, strök hans tinningar med ett vått kläde. Nu vaknar du, befallde hon. I trappan hördes tunga steg. Nu vaknar du, upprepade hon. Gossen slog upp ögonen, blinkade, slöt dem åter.

Och när han äntligen vet, att han måste i säng, hänger han sig om pappas hals och ber, att jag skall bära honom. Med min lätta börda armen stiger jag sakta utför klipporna och när jag vänder åter, ser jag mot himlen den mörka silhuetten av min hustrus gestalt. Hon sitter som Sven nyss satt, och hennes ögon söka den punkt, där solen går ned och där aftonrodnadens flammor slocknat.

Blott ett löfte än jag ej fullbordat, Det skall fyllas; min tid är kort. Nalkas, Dargar, kom att din skuld försona, För din lögn jag kräfver i bot ditt blod!" Gamle siarn såg kungen neder: "Lifvets börda", talte han, "Skall från mig ock lyftas en gång, o Fjalar, Och för tidig kommer mig döden ej. Skådat har jag nog af mänskoöden, Pröfvat sorger och fröjder nog.

Barnen och jag skulle blott vara honom till en börda. Vore det icke bättre att han en gång för alla lämnade oss. Måhända skulle han någon gång tänka oss med vänlighet och ömhet, kanske till och med sakna oss, om icke förr efter långa tider. Lämna oss? Och resa efter Agnes till Petersburg? Ja, hvarför inte? Sådana under hade ju händt förut.

Dagens Ord

bärstolarne

Andra Tittar