Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Då rasten började sade tant Augusta: Nu ska Stellan gå med de andra barnen ner i bulevarden och leka. Och Stellan får på inga villkor gå in på gården för där är det ett garveri och man kan falla ner i karen. Det är ingen lekplats för barn. Och inte ner i fattighusträdgården heller. Kom nu ihåg det! Ja. Stellan följde de andra bäckahästarna ut i bulevarden.
Och han fördjupade sig åter i sina böcker. Men tant Karin gick ut ifrån honom med en djup suck. Hon undrade i sitt stilla sinne, huru han kunde bättre fördraga sina böcker än sina barn. Hon stannade ett ögonblick framför den slutna dörren, innanför hvilken den kära döda hade bott, och hon frågade sig själf, hvad hon skulle sagt om detta. Men från den andra världen kom hvarken röst eller svar.
Jag har aldrig sett såna ungar som ni är i dag! Göran viftade ännu ivrigare. Vad är det då? Jo, tant, Stellan han gråter för att ja vill se hans häst och för att ja har sagt att pappa kan sätta hans pappa i arresten. Tant Emilie slog pekpinnen i katedern: Göran ska vara tyst! Ögonblickligen! Ja, men Nu går Göran ut! Göran försvann långsamt. Spänningen i salen var oerhörd.
CECILE. Hur så, tant? fruktar ni kanske för kostnaderna? FRUN. Ja, litet för kostnaderna, och mycket för pratet! CECILE. Hvilket prat! FRUN. Ser du, kära barn, en process, hur obetydlig som helst, väcker alltid uppmärksamhet. Tidningarne tala om den
Och där stod en annan, som han förra våren tagit en glaskula från, som var värd tio stenkulor: han hade stoppat den i fickan och sagt, att han inte visste, vart den tagit vägen. Och nu stodo de alla här! Han blev blodröd i ansiktet. Till sist spratt han till, då hans tant ryckte honom i armen och sade: Hör du inte, vad jag säger! Hälsa nu vackert god dag på dina nya kamrater.
De hade rest stoder och Aseror åt sig på alla höga kullar och under alla gröna träd. Där hade de på alla offerhöjder tänt offereld, likasom de folk som HERREN hade drivit bort för dem, och hade gjort onda ting, så att de förtörnade HERREN. De hade tjänat de eländiga avgudarna, fastän HERREN hade sagt till dem: »I skolen icke göra så.
Nej, visst icke. Vi ha beslutit att tant Karin skall åtföljas på sin resa af .
Sonen var ändå det käraste, och hon hade icke varit hälften så bekymrad den där aftonen, när hon stod vid hagstättan och såg ett annat dunkelt hopp försvinna in i mörkret. Men i dag var gossen ändå mera längtad, för hon kände på sig, att han skulle kanske snart gå ifrån henne. Pastorns ord i går kväll och pratet hade tänt på kruttrån och snart skulle det säga puff!
De hade gråtit så, att deras ögon voro svullna, och de gräto allt ännu. Lyyli, som Maja Lisa bar på sin arm, grät också, emedan alla andra greto, pappa och Ella och alla. Och hon gret och slutade ej upp dermed, fastän tant Leistén kysste henne och pratade med henne.
Han vände sig om och kastade en skygg blick tillbaka i bulevarden. Bäckahästarna hade samlat sig i grupper, de viskade med varandra och sågo på honom. En klocka ringde någonstans. Han hörde bäckahästarna komma rusande över gatan fram mot porten och han sprang så fort han kunde in i närmaste trappuppgång, medan hans tant ropade: Inte så bråttom, följ med snällt!
Dagens Ord
Andra Tittar